Så odlar du ditt ideologiska omdöme i en vetenskaplig värld

Ideologi och teoretisk forskning framställs ibland som varandras motsatser. Så hur blir det egentligen när en ideologiskt styrd civilsamhällesorganisation vill samarbeta med forskningssamhället? Vi bad Peter Moilanen och Ola Segnestam Larsson, som under nästan tio års tid försökt sig på just detta, att utveckla sina tankar.

Religiöst omdöme har beskrivits som förmågan till att utröna Guds vilja. Denna förmåga kan förstås handla om att uttolka Guds vilja i vardagen. Mer specifikt sägs det handla om individens livskall. Hur ska jag tjäna Gud bäst? Genom att verka i världen eller gå i kloster?

Vad skulle ett ideologiskt omdöme kunna vara?

Utifrån nästan ett decenniums samarbete kring forskning i ideologins tjänst tänker vi att omdöme i civilsamhället handlar om förmågan till att utröna ideologins vilja. I det lilla såväl som det stora. Till exempel: Hur ska en tjäna ideologin bäst i en vetenskaplig värld? Genom att bygga broar eller anlägga murar?

Ska det vara så svårt, kan en tänka? En av ideella organisationers fundament är väl deras ideologi? Att utröna hur organisationen ska tjäna ideologin bäst borde vara enkelt. Valet mellan världen och kloster, bro eller mur är endast en ideologisk konsekvens – inte ett val.

En förutfattad mening, omhuldad av forskaren av oss, var tidigare att ideologiskt starka organisationer endast vetenskapliggjorde sin praktik. Det vill säga att civilsamhället anammade endast de lämpliga forskningsrönen. En bro ibland, mest en mur.

Som en följd av vårt mångåriga samarbete har vi emellertid lärt oss att många ideella organisationers ideologier är svaga i meningen att ideologierna visserligen är allmänt accepterade och legitimerande, men också att de är vaga och symboliska.Till detta kommer allt det andra som jämt ska tas hänsyn till. Lagar, regler, riktlinjer, trender, nyheter, medlemmar, normer och nycker. Som ska uppfyllas, hanteras, bemötas, budgeteras, remissas, beslutas, anpassas och motioneras.

Och då har vi inte ens skrivit ett ord om forskningens inneboende motsättningar, något som var mer främmande för ideologen av oss. Evidens exempelvis beror inte enbart på forskningen, utan även på brukarnas och de professionellas perspektiv och beprövade erfarenhet.

Att utröna ideologins vilja i en vetenskaplig värld kan därmed inte bara vara en konsekvens. Det religiösa omdömet beskrivs som erfarenhetsbaserad visdom. På ett liknande vis menar vi att ett ideologiskt omdöme är en praktisk färdighet som förvärvas över tid.

Tid är dock en bristvara när världen brinner och broar och murar sprängs i bitar. Finns det genvägar till ett ideologiskt omdöme? Hur kan en få den ideologiska grönsaksbuljongen att koka i tid till middagen?

Vårt samarbete utmynnade förra året i en deltagargenererad handbok för de med vaga men allmänt accepterade ideologier och som samtidigt upplever sig vara vetenskapligt utmanade och på forskningen nyfikna. I boken finns några stärkande ingredienser, främst i form av fyra strategier att förhålla sig till.

  1.   Ficklampan – ta fram en forskningsstrategi och en forskningsinfrastruktur. Strategin bör beskriva synsätt och förhållningssätt till forskning. En infrastruktur för att kunna genomföra strategin behövs också.
  2.   Fatta forskning – få till ett samtal om forskning. Gör forskningen förståelig och relevant i praktiken och på ett sätt som främjar organisationens ideologi. Samtala med vänner och fiender.
  3.   Se mig, hör mig, rör mig – ställ upp och låt forskare få tillgång till medarbetare, dokument och möten. Klargör varför just denna verksamhet är relevant och intressant. Förmedla kontakter till andra.
  4.   Gräv här – beställ och finansiera forskning. Formulera frågeställningar, material och analys. Låt era frågor belysas och stimulera till nya forskningsfrågor.

Trots dessa strategier så krävs det ändå en rejäl ansträngning för att förvärva ett ideologiskt omdöme och utröna ideologins vilja i en vetenskaplig värld. Vi tror dock att en tjänar ideologin bäst genom att samtidigt bygga broar till och mot vetenskapen. Något vi själva har försökt göra under det senaste decenniet. I seminarier, konferenser, rapporter och böcker har vi tillsammans med spännande deltagare och samarbetspartners hållit bron upprustad, trafikerad och full av liv.

Det ideologiska omdömet är med andra ord inte ett val mellan att verka i världen eller att gå i kloster. Det är att leva mitt i detta och med spänningen däremellan.

 

Peter Moilanen sitter i styrelsen för Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkbildning och Ola Segnestam Larsson är forskare vid Centrum för civilsamhällesforskning, Ersta Sköndal Bräcke högskola.

 

Tips för fördjupning

 

Prenumerera på Kurage via formuläret här nedan. För 250 kr/år får du fyra nummer av Kurage direkt hem i brevlådan, fyllda med nya perspektiv och idéer!

    *Obligatoriskt