Hela Malmös frukostprogram bryter normer i kampen mot fattigdom och målet är att skifta perspektiv: Från välgörenhet till politiskt inflytande. Vi bad Mikael Mery Karlsson och Vanna Nordling, forskare vid Malmö Universitet, skriva om hur civilsamhället skapar utrymme för människor att leva tillsammans.
De senaste 30 åren har (för)orten varit en experimentverkstad för innovationer i civilsamhället (Kings 2011, s. 120).[1] Både civilsamhällesorganisationer och politiker har använt projekt i civilsamhället för att nå ut till grupper som lever i ekonomisk fattigdom. I denna text diskuterar vi en civilsamhällesinnovation i ett så kallat utsatt bostadsområde i Malmö: Helamalmös frukostprogram. Vi argumenterar å ena sidan för vikten av innovationer som utmanar marginalisering och fattigdom, och använder å andra sidan frukostprogrammet som en språngbräda för att diskutera hinder och möjligheter för social förändring via civilsamhället.
Den ideella föreningen Helamalmö har funnits sedan 2004 och bedriver sedan 2018 en öppen mötesplats i Nydala i Malmö. År 2019 startade Helamalmö ett frukostprogram som bygger på att föreningen erbjuder gratis frukost till alla. Till frukostarna kommer främst barn och unga, men även andra grupper som exempelvis pensionärer. Frukostprogrammet är inspirerat av medborgarrättsrörelsen de svarta pantrarna i USA som under 60- och 70-talet förenade ett långtgående strukturellt politiskt förändringsarbete med en omfattande social verksamhet, som exempelvis bestod av att erbjuda frukost till barn och ungdomar i det svarta communityt (Mery Karlsson & Bäckström Olofsson 2022). Helamalmös frukostprogram sker i en tid då politiska beslut resulterat i att fattigdomen i vissa delar av Malmö ökat markant, med konsekvensen att många barn är hungriga (Parallellsamhället 2023). Vi anser att Helamalmös frukostprogram går att se som en innovation i civilsamhället därför att de bryter med en uppdelning som tidigare präglat det svenska civilsamhället: å ena sidan välgörenhet och å andra sidan politiskt förändringsarbete (jmf. Bäckström Olofsson 2020). Frukostprogrammet är även en innovation genom att samhällsproblemet som verksamheten svarar mot – att stora grupper av barn är hungriga – delvis är nytt i det svenska välfärdssamhället (Parallellsamhället 2023). Samtidigt lyfter Helamalmö fram att denna typ av arbete också finns i den svenska folkrörelsetradition som för hundrafemtio år sedan etablerade alternativa samhällssystem i kampen mot hunger, ojämlikhet och orättvisa (Lunabba 2022). Det finns alltså både en kontinuitet och ett “brott” i förhållande till tidigare folkrörelser.
Innovationer i civilsamhället påverkas alltid av hur det civilsamhälle innovationen sker i ser ut. Helamalmös frukostprogram har formats i ett civilsamhälle som historiskt haft en nära koppling till statliga myndigheter, men där välfärdsstatens omstrukturering lett till att organisationer i civilsamhället numera tar ett allt större ansvar för att ge stöd till socialt utsatta grupper (Vamstad & Karlsson 2022). Forskare har beskrivit en utveckling där aktörer i civilsamhället gått från att ställa krav på staten till att staten ställer krav på aktörer i civilsamhället att ta över ansvar för att utföra välfärdsservice (Einarsson & Wijkström 2021). Helamalmös frukostprogram går att förstå inom ramen för denna omstrukturering av civilsamhället: Helamalmö kliver in och serverar frukost när välfärdsstaten dragit sig tillbaka och lämnat barnfamiljer i fattigdom. Det går dock att komplicera detta argument: genom att erbjuda frukost har Helamalmö nämligen skapat en plattform för att ställa krav på strukturella politiska förändringar (Mery Karlsson & Bäckström Olofsson 2022). Helamalmö har därmed kunnat använda sina frukostprogram för att lyfta fram kritik mot hur dagens välfärdssamhälle producerar barnfattigdom och hunger (Parallellsamhället 2023).
Det civilsamhälle i USA som la förutsättningarna för svarta pantrarnas frukostprogram på 60- och 70-talen skiljde sig på flera sätt från dagens Sverige. Medan det svenska civilsamhället har präglats av ett nära samarbete med statliga myndigheter, inte minst genom statlig finansiering (Kravchenko et al. 2021) har medborgarrättsrörelsen i USA, och de svarta pantrarna i synnerhet, ofta agerat i öppen polemik med staten. Juristen Dean Spade (2020) beskriver i boken Mutual Aid en tradition där sociala rörelser organiserar sociala skyddsnät oberoende, och inte sällan i direkt motstånd mot, en stat som de ser som bland annat rasistisk, sexistisk och kapitalistisk. Spade (2020, s. 9) beskriver hur svarta pantrarnas frukostprogram fyllde flera syften: möta akuta behov, involvera fler i den antirasistiska rörelsen samt skapa rum för att forma en gemensam analys av det samhälle som skapade problemen från första början. Det bidrog till att bryta stigman kring svartas fattigdom, men det uppskattade inte av alla. Natten innan svarta pantrarna öppnade sitt frukostprogram i Chicago bröt sig polisen in i deras lokaler och urinerade på maten. En annan, mindre synligt fientlig men minst lika effektiv, maktstrategi som användes mot svarta pantrarnas frukostprogram var att myndigheterna drog igång egna frukostprogram, men dessa byggde uteslutande på vad Spade (2020, s. 10) kallar “välgörenhetsmodellen”, vilken utesluter strukturell kritik och därmed cementerar de bakomliggande strukturer som skapar fattigdomen och rasismen. Helamalmös frukostprogram har likheter med den sociala rörelsetradition Spade beskriver, genom att överbrygga den klyfta som finns mellan å ena sidan välgörenhet och å andra sidan politiskt förändringsarbete (jmf. Mery Karlsson & Bäckström Olofsson 2022) samtidigt som det också skiljer sig genom att ske i samarbete med kommunala aktörer så som det kommunala bostadsbolaget, men även flera privata stora företag (Helamalmö 2023).
Spades kritik av “välgörenhetsmodellen” blir än mer aktuell i en samtid som präglas av, en ökande fattigdom, ett krympande demokratiskt utrymme för civilsamhället (Kravchenko et al. 2021) och en växande auktoritär högerextremism. Än så länge möts Helamalmös frukostprogram för det mesta med öppna armar av både kommunala och privata aktörer som ger generösa bidrag, samt av massmedia som gärna lyfter organisationen som ett gott exempel. Tiotusenkronorsfrågan är hur vi skapar sociala rörelser med motståndskraft nog att överleva även en auktoritär samhällsutveckling. I sökandet efter sådana rörelser behöver vi både lära oss mer om de specifika relationer som präglar det svenska civilsamhället samtidigt som vi behöver lära oss av såväl vår egen historia som rörelser från andra länder – rörelser som många gånger stått inför liknande sociala utmaningar förut.
Mikael Mery Karlsson är lektor och projektforskare på Malmö Universitet.
Vanna Nordling är biträdande lektor på Malmö universitet.
Referenser:
- Bäckström, H. (2020). Att hjälpa andra: gåvans, rättvisans och medkänslans aporier i frivilligarbete. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2020
- Einarsson, T & Wijkström, F (2021). Det svenska civilsamhällets organisationsliv. I: Det svenska civilsamhället – en introduktion. 2 upplagan. Stockholm: Idealistas
- Helamalmö. 2023. https://helamalmo.com/matprogram/
- Kings, L. 2011. Till det lokalas försvar. Civilsamhället i den urbana periferin. Lund: Arkiv
- Kravchenko & Kings & Jexierska (red.). 2021. Resourseful Civil Society.
- Lunabba, N. (2022) Till parallellsamhällets försvar. 2022-07-20 https://www.etc.se/inrikes/till-parallell-samhaellets-foersvar
- Mery Karlsson, M & Bäckström Olofsson, H (2022). Parallellsamhällets möjligheter. I: Bortom Systemskiftet. Mot en ny gemenskap. Altermark, N & Dahlstedt, M (red) Stockholm: Verbal
- Parallellsamhället (2023) Fattigdom, mat och den svenska självbilden. Podd-avsnitt 2023-03-14
- Spade, D. 2020. Mutual Aid. Building solidarity during this crisis (and the next). Brooklyn: Verso.
- Vamstad, J. & Karlsson, M. (2022) Welfare between Social and Human Rights: Charity in the New Social Landscape of Sweden. Social Policy and Society, 1-14