När metoden är verksamheten

En av de organisationer som kanske lyckats bäst i världen med att förmedla att de har en egen pedagogik är Scouterna. Vi bad Scouternas generalsekreterare Anna-Karin Hennig att tillsammans med Liza Zeeck Rosenberg, rektor för Scouternas Folkhögskola, att berätta mer om vad scoutmetoden går ut på och hur den kan fortsätta att vara relevant, år efter år.

Det finns ett recept för scouting. Det är bra, recept underlättar ju. Då vet vi vad vi får (även om det sällan ser ut som på bilden). Men det blir lätt tråkigt att följa ett recept, var finns kreativiteten och inspirationen? Det är som med färdiga matkassar, klicka hem och sedan jag vet precis vad jag ska äta och laga – bara att följa instruktionen. Enkelt och lite trist. Men tänk om du har ingredienserna men inte vet vad du ska laga? Tänk om det inte spelar någon roll vad du lagar, så länge du använder alla ingredienserna och de som lagar maten har roligt och blir mätta? Ungefär så funkar receptet för scouting.

Det är alltså helheten av aktiviteterna, metoden och syftet – av det vi gör och det vi står för som är scouting. Metoden, pedagogiken, är det som är unikt med scouting. Vad vi än gör ska göras enligt scoutmetoden, vår metod för personlig och social utveckling där vi lär genom att göra i den lilla gruppen, patrullen, med en lyssnande och stödjande ledare och möjlighet att lära genom att göra. Varje individ får utvecklas utifrån sina egna förutsättningar genom aktiviteter som är utmanande, roliga och spännande. Och allting bygger hela tiden på samma ingredienser.

En av styrkorna i scoutings pedagogik är att HUR:et mer än VAD:et får styra vad som händer på scoutmötet, hajken eller lägret. Som scoutledare testar jag mina och scouternas idéer mot en checklista – inbyggd reflektion och kvalitetssäkring med andra ord. En annan styrka är att jag fokuserar mindre på att direkt hitta en lösning att fylla tiden med; lösningar växer fram i mötet och gruppen (och ibland inte och det blir det en upplevelse och lärdom). Den snabbaste lösningen är ofta något jag själv har upplevt och gjort förut, när tanken utgår från pedagogiken minskar risken att jag slentrianmässigt använder gamla aktiviteter som passerat bäst-före-datum.

Baksidan av samma mynt är svårigheten att förklara vad vi gör på scouterna, det kan ju vara vad som helst. Men det är precis så det är, scouting är inte VAD, scouting handlar om HUR och VARFÖR. På så vis är det pedagogik mer än aktivitet.

Pedagogiken gäller även för de som leder, det behövs inga förkunskaper för att bli scoutledare bara nyfikenhet och att du är en trygg vuxen som vill se barn och unga växa. Resten lär du dig när du håller på, upplevelsebaserat.

Scouting utvecklar kunskaper och förmågor utanför det formella utbildningssystemet, informellt, fritt och frivilligt. Vi har roligt och ger barn och unga äventyr och kompisar, men våra medlemmar utvecklas även som människor och lär sig massor som vi vet stärker dem i livet och samhället. Genom att ha hållit fast vid vår metod i många decennier och överallt i världen har vi inte bara en gemensam rörelse – vi har en gemenskap som utvecklar människor och håller scouting relevant, aktuellt och lockade även idag. Vi växer och vi är stabila, det är nog inte bara beroende på VAD vi gör utan HUR vi gör det – det är HUR/VARFÖR som består.

Anna-Karin Hennig är generalsekreterare Scouterna och Liza Zeeck Rosenberg är rektor för Scouternas Folkhögskola.

 

FAKTARUTA: Scoutmetodens beståndsdelar. De är som bitarna i ett pussel, alla behövs.

  • Scoutlag och scoutlöfte. Scoutlagen handlar i grund och botten om att vara en schysst kompis och medmänniska. Det är vårt kontrakt om hur vi vill vara.
  • Patrullsystemet. Alla våra aktiviteter genomförs i små grupper, patruller, där alla får synas och vara delaktiga. I patrullerna lär sig scouterna att samarbeta, visa hänsyn, att leda sig själv och andra. Att lära sig att respektera både sig själv och omgivningen.
  • Learning by doing. Att själv få prova, våga misslyckas och prova igen, gör att scouterna hela tiden lär sig nya saker. Genom att tänka igenom och diskutera vad vi tycker har gått bra eller inte bra och varför, utvecklas vår kreativa förmåga att lösa uppgifter på ett smidigt sätt, något som vi har nytta av hela livet. Dessutom är det roligare att få göra saker själv än att titta på.
  • Stödjande och lyssnande ledarskap. Scouterna får lära sig att leda sig själv och andra, med stöd av ledare som lyssnar och stöttar. Ledarskapet behöver vara modigt, stödjande och framåtsyftande för att möjliggöra utvecklande, respektfull och demokratisk utveckling hos varje individ och i alla grupper – utifrån just deras behov och potential.