Studieförbundet Vuxenskolan har länge bedrivit folkbildande verksamhet för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Inför valen 2022 genomförde de ett omfattande arbete för att stärka valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Utvecklingsledare Kjell Stjernholm berättar om hur de arbetar för att göra politiken tillgänglig för fler.
Valet är över. Det blev som det blev i regeringsfrågan, och det kan var och en ha olika åsikter om. Något vi däremot borde kunna enas om är analysen av resultatet för valdeltagandet. Det minskade med hela 3 procentenheter. Jämfört med 2018 års valdeltagande, saknade vi rösterna från 233 262 väljare. Analysen av Sveriges olika valdistrikt berättar att det är de röstsvaga grupperna som minskat mest.
Om det gäller även för personer med intellektuell funktionsnedsättning vet vi inte. I Sverige registrerar vi inte funktionshinder, och gruppen är för liten för att fastna, eller ens kanske vilja uppge sin funktionsnedsättning, i vallokalsundersökningarna. Därav finns det mycket få undersökningar av gruppens valdeltagande. Den senast genomförda är på data från 2006 och visar på 43% valdeltagande. (Metod: SCB samkör arbetsförmedlingens inskrivna med intellektuella arbetshandikapp med vallängden).
Studieförbundet Vuxenskolan (SV) har tillsammans med FUB – föreningen för personer med intellektuell funktionsnedsättning tagit fram en metod som utmanar det låga valdeltagandet i gruppen. Projektet Mitt val är uppmärksammat som “best international practice” av den FN-anknutna organisationen Zero project i Wien.
Pedagogikens framgång beror på den analys vi valde som bas för utvecklingen: Det är ingen idé att lära personer hur man röstar, om de inte ges möjlighet att förstå vad det är vi röstar om.
Själva politiken måste bli tillgänglig. Något som förlägger lärandet till att ge sig in i valrörelsen och partiernas olika politiska budskap. Hur gör man det utan att varken styra eller anklagas för att påverka deltagande väljare med intellektuell funktionsnedsättning?
Uppbyggnaden gjordes utifrån principen: “Nothing about us without us.” Målgruppen sattes att ringa in vilka hinder de själva ansåg fanns för valdeltagande. Studiematerialet anpassades sedan för att svara på samtliga dessa punkter. Några rent konkreta – Har du en legitimation? Kan du ta dig till vallokalen? Andra väldigt nära det politiska innehållet – Jag förstår inte vad politikerna säger? Jag är rädd för att rösta på fel parti, ett jag egentligen inte tycker om?
Allt vi gör ska vara öppet och kunna granskas och förstås av de politiska partierna. Vi intervjuade talmannen inför designen av projektet. Vi bjöd in samtliga partisekreterare för presentation innan vi sjösatte metoden, och använde oss av riksdagen tvärpolitiska arbetsgruppen för funktionshinderfrågor som samtalspart på vägen.
Studiematerialet Mitt val handlar om hur svensk demokrati fungerar. Det är det vi lär oss tillsammans. Vad är demokrati? Varför röstar vi? Hur gör man? Det där sista, hur man gör, rollspelas i kurslokalerna flera gånger. Det finns ett bildmanus man kan ha som stöd, och den lokala valnämnden är ofta generös och lånar ut skärmar. Allt för att likna verkligheten. Gruppen lär sig röstning som ett instrument för demokrati. Vad ska vi ha för fika nästa gång? Vi röstar om det.
Sen lär vi oss om de olika nivåerna. Vad gör en kommun? Vad ansvarar regionen för? Hur fungerar riksdag och regering? Vad är EU till för? Allt eftersom deltagarna förstår vem som ansvarar för vad, och vad politikerna bestämmer över, så börjar de undra hur partierna skiljer sig åt. Vad tycker partierna om skolan? Nato? Färdtjänst?
Nu kommer själva finessen. Då berättar INTE våra cirkelledare det. Istället är det cirkelledarens funktion att hjälpa deltagarna att få sina svar direkt från politiker och partier, eller från artiklar i lättlästa medier. Till detta använder man ett flertal verktyg. Nyhetstidningen 8 sidor har massor med artiklar om valrörelsens frågor på lättläst. I deras sektion Alla väljare kan man ställa frågor om politik och få svar. Grupperna kollar också partiernas hemsidor efter lättläst information. Den finns oftast enbart på nationell nivå, och tyvärr ofta sent i valrörelsen. Lokalt är det sällsynt med lättlästa valmanifest.
Deltagarna kontaktar politiker direkt. Det kan ske via mail, eller besök i valstugan. Ett nytt sätt som testades i år var att ställa frågor till partierna via Facebook. Man filmade gruppens fråga, la upp den på vår Facebook-sida och taggade samtliga partier på lokal nivå. Strax innan valet ordnas lättpratade valdiskussioner, där deltagarna ställer frågor direkt till valbara politiker på hemorten. Dessa har då först fått träning i hur de ska sänka språktröskeln och prata lättpratat.
Exakt resultat av arbetet får vi senare då Uppsala universitet forskar på metodens inverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Men är det något du ska ta med dig och fundera över i din verksamhet så är det: “Nothing about us without us.”
Kjell Stjernholm är utvecklingsledare för funktionsnedsättning inom Studieförbundet Vuxenskolan.