MUCF om "demokratiskt uppbyggda" organisationer: Är riksdagspartierna demokratiskt uppbyggda?

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har publicerat ett rättsligt ställningstagande av hur begreppet “demokratisk uppbyggnad” ska tolkas och bedömas. Begreppet är bland annat relevant som grund för när myndigheten delar ut statliga bidrag till ungdomsorganisationer. Kurage har ställt frågor till generaldirektör Lena Nyberg.

MUCF har gått genom domar som behandlar frågan om demokratisk uppbyggnad i syfte att tydliggöra både för handläggare inom myndigheten och sökande civilsamhällesorganisationer vad begreppet innefattar och vad som krävs för att en organisation som ansöker om statsbidrag ska leva upp till villkoret om att ha en demokratisk uppbyggnad. 

I ställningstagandet (som finns att läsa på mucf.se) står bland annat följande: “MUCF:s tolkning […] är att stadgar inte kan anses ha antagits i demokratisk ordning om medlemmarna varit begränsade till att anta stadgar med ett på förhand bestämt innehåll, till exempel stadgar som riksorganisationen bestämt, utan möjlighet till lokal anpassning. Att däremot använda sig av en riksorganisations normalstadgar är godtagbart men det behöver i de fallen vara möjligt för medlemsföreningen att självständigt besluta om lokala anpassningar gällande sin egen verksamhet.” 

Detta betyder att de organisationer som har praxis att stadgar för hela organisationen (t.ex på nationell, regional och lokal nivå) tas på en stämma och där en lokal enhet behöver underordna sig dessa, inte anses vara demokratiskt uppbyggda. 

Vi ställde tre frågor till Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor:

Kurage: Varför är detta en fråga? Vad är det som har gjort att ni behöver göra detta ställningstagande? 

Lena Nyberg: I dialoger med civilsamhället har frågan om hur MUCF bedömer och tolkar begreppet demokratisk uppbyggnad uppkommit. Civilsamhällets organisationer har efterfrågat en tydlighet kring vilka krav som gäller för att en förening ska vara bidragsgrundande. Det rättsliga ställningstagandet har tagits fram som ett svar på detta.

 Kurage: Är det många ungdomsorganisationer som behöver se över sina stadgar för att kunna få fortsatt statsbidrag, utifrån ert ställningstagande? 

Lena Nyberg: Nej, tvärtom. De flesta barn- och ungdomsorganisationer är redan uppbyggda på det här sättet, men vid oklarheter kan de finna stöd i ställningstagandet.

Kurage: För att sätta detta i ett större sammanhang, skulle våra nuvarande riksdagspartier kunna anses vara ”demokratiskt uppbyggda” utifrån ert rättsliga ställningstagande? 

Lena Nyberg: Denna frågan har inte utretts av myndigheten.

 

Erik Wagner är en del av Kurages redaktion.