Läsning – Ledarens främsta verktyg till ökad förståelse

– Vad läser du för böcker? Min före detta chef Håkan ställde alltid den frågan på anställningsintervjuer. Under de 11 år åren som vi rekryterade tillsammans gick jag från att tycka att den frågan var lite knasig till att tycka att den var genial. Det är en fråga som överraskar, och som ger en bild av en person.

Det finns många anekdoter om utländska företagsledare som inte vill sitta bredvid svenskar på middagar för att de är så obildade och inte vill prata om annat än golf och affärer. Men i en Novusundersökning som Handelshögskolan gjorde tillsammans med Bokmässan 2019 framkom att börs-vd:ar läser böcker betydligt oftare än genomsnittssvensken och att de tycker att det är viktigt att de som de anställer är bildade

På just denna punkt har VD:arna rätt. Att kunna förstå hur andra människor resonerar och på vilka grunder de kommer fram till beslut är en viktig förutsättning i arbetslivet. Den grundförståelse du har för ett fenomen, grundar sig ofta på dina egna erfarenheter. Men att använda sig själv som referensram är vanskligt och ökar risken att fatta fel beslut. Böcker kan ge dig bildning i form av en djupare förståelse för människor och för samhället vi lever.

Hela livet har jag varit en så kallad bokslukare. Numera blandar jag skönlitteratur med en hel del faktaböcker. Från sommarens läshög är det en bok av vardera jag tar med mig i arbetslivet i höst: Detransition, baby av Torrey Peters och Benny, drevet, döden av Lotta Fristorp.

Den förstnämnda utspelar sig i ett transcommunity i New York och skildrar dess medlemmars tankar, problem och glädjeämnen och tankar. I boken får vi följa transpersoner och hur deras relationer med varandra och med cispersoner utvecklas. Den här boken har förhoppningsvis gett mig en större förståelse för erfarenheter jag saknar.

Lotta Fristorps syfte med boken om Benny Fredriksson, som efter hård kritik mot hans ledarstil och anonyma anklagelser i riksmedia valde att avsluta sitt liv, är nog främst att skildra hur orättfärdigt det han utsattes för var. Men det som väckte mest insikter hos mig var skildringen av Benny Fredrikssons ledarskap och hur snabbt uppfattningarna om vad som är accepterat, och vad som inte är det, kan svänga i en offentlighet.

Under hela läsningen tänkte jag på hur viktigt det är att vara vaksam på sådana förändringar i synen på beteenden och kultur på en arbetsplats. För en del i Benny Fredrikssons ledarstil, som den beskrivs i boken, är sådant som under lång tid ursäktades med att ”det är bara så det är i teatervärlden” för att under Metoo beskrivas som ”det här är inte ok i ett modernt arbetsliv”.

Lotta Fristorps bok påminde mig om hur viktigt det är att som chef vara vaksam på att värderingar förändras och att många medarbetare – inte minst de som tillhör en yngre generation – kan reagera kraftigt mot sådant som jag själv fick lära mig att acceptera när jag kom ut i arbetslivet.

Den kanske mest nödvändiga kompetensutvecklingen som chef och för medarbetare handlar om att öka förståelsen för andra människor. Det är en viktig förutsättning för det medarbetardrivna och tillitsstyrda arbetssättet. För mig är böcker ett av de främsta verktygen för att öka förståelse för såväl människor och kulturer.

Jag leker ibland med tanken att alla pengar som läggs på dyra kurser och inspirationsföreläsningar i stället skulle läggas på att anställa bibliotekarier på arbetsplatserna och ha bokcirklar under arbetstid. Kanske skulle det ge minst lika god effekt.

Johanna Lindell är VD på Fackförbundet DIK.