Försämrade villkor för folkrörelsernas lotterier

De senaste tio åren har varit omvälvande för svensk spelpolitik och förutsättningar för ideella lotterier. Vi bad Håkan Bystedt, med lång bakgrund i lotterivärlden, resonera om utvecklingen och vad som skulle krävas för att öka civilsamhällets oberoende finansiering.

Jag är född och uppvuxen i byn Brännland en mil utanför Umeå. Här har jag mitt första minne av lotterier innan jag börjat skolan. I byn ordnades alltid en julfest, Konsumbutikens medlemsråd där min pappa satt med, Kvinnogillet där mamma var ordförande och idrottsföreningen, där jag senare skulle spela fotboll och idka friidrott var arrangörer. Lottringarna togs fram och 200 lotter á en krona såldes. Pappa vann första priset som var en fruktkorg skänkt av Konsumbutiken. Vi hade frukt över hela julhelgen!

I tonåren sålde jag lotter på Älvdungens festplats, det var en Folkpark med dans och underhållning. Jag fick några kronor för jobbet på kvällarna, lotteriarrangören skulle ha sina procent men resten gick till föreningen som kunde reparera och fräscha upp anläggningen. Vid samma tid sålde jag också mina första Kvicklotter på torget så att SSU-klubben och distriktet fick bättre ekonomi. På torget stod också IOGT-NTO och sålde lotter, det som idag är Miljonlotteriet och som har inbringat mångmiljonbelopp till IOGT-NTO:s drogförebyggande arbete. Ett arbete som säkerligen räddat tusentals människor från missbruk och för tidig död.

I slutet av 70-talet var jag vice ordförande i Statens Ungdomsråd, det som idag är MUCF. Vi levde då i samma problem som civilsamhället upplever idag. Många av samhällets stöd var projektbidrag som i alltför stor utsträckning också styrde verksamheten. De ungdoms- och folkrörelseorganisationer som bedrev egna lotterier hade en friare ställning och kunde prioritera bättre i sin verksamhet. Jag lärde mig att man inte bara kan leva på ”arbetsfria” inkomster, det är bra att jobba ihop pengarna själva i civilsamhället! 

Idrotts-, nykterhets-, arbetar-. funktionshindersrörelsen och många andra har genom åren skapat flera miljarder till sin fria demokratiska verksamhet. Idag ger lotterierna mellan 1,5 och 2 miljarder varje år till civilsamhället. Viktiga demokratipengar för många organisationer i civilsamhället.

Sen Kurage började ges ut för tio år sedan har det hänt mycket inom de allmän-
nyttiga lotterierna. Många lotterier samlades under paraplyet Nordic lottery och även nya lotterier startades, men förutsättningarna för Folkrörelselotterierna blev inte som spelutredningen 2017 förutsatte. I ett tioårsperspektiv har antalet rikslotterier mer än halverats och även överskotten har hos många lotterier minskat kraftigt. De senaste tre åren har inga nya lotterier kommit ut på marknaden med framgång i Sverige. Spelinspektionen och ny lagstiftning har föst in de allmännyttiga lotterierna i samma fålla som de stora internationella spelbolagen. Det kostar miljoner att certifiera verksamheten som bygger på samma principer som den gjort i 30 – 40 år. 

Om inte riksdagen fattar nya beslut under detta år blir det förödande för civilsamhället, men vi tror att regeringen och minst sex partier är överens om att förbättra Folkrörelselotteriernas villkor så att vi kan få liknande förutsättningar som innan regleringen av spel- och lotterimarknaden 2019. Det är inte de allmännyttiga lotteriernas produkter som skapar spelberoende och andra spelrelaterade problem.

Men, vårt största hot kommer idag faktiskt från statens eget spelbolag Svenska Spel. De har successivt från mitten av 1980-talet rört sig in på områden som av historisk hävd varit förbehållen folkrörelserna. Prenumerationslotterier, varuvinster och att låta folkrörelserna få verka fritt på sin hemmamarknad har ersatts först introduktionen av Trisslotten, sedan varuvinster i Svenska Spels vinstplaner och nu, i och med bildandet av Svenska Spel Tur för lotter och nummerspel, inställningen att vi konkurrerar på samma marknad på lika villkor. I realiteten har de Sveriges största återförsäljarnätverk, ett de-facto monopol på nummerspel, som Lotto och Keno och ensamrätt på internationella lotterisamarbeten som Eurojackpot.

Det är problematiskt att det statliga spelbolaget Svenska Spel arbetar för att konkurrera ut folkrörelserna på lotterimarknaden. Exempel på det senare är exklusivitetsavtal med affärskritiska leverantörer som certifierade lottryckerier som gör det dyrare för Folkrörelselotterierna att trycka lotter och de har ett ointresse av att släppa in de allmännyttiga lotterierna i Svenska Spels system för återförsäljare. De stänger hellre servicen till återförsäljare ute på landsbygden än ser till att vi gemensamt kan ge service till lotteriköpare i hela landet! 

Min tydliga fråga till regeringen är: Kan det vara statens uppgift att genom sitt spelbolag Svenska Spel bidra till att Folkrörelselotterierna på svensk spelmarknad konkurreras ut av statens spelbolag? Eller är det dags att justera ägardirektiven till Svenska Spel så att det ingår ett värnande av civilsamhällets oberoende finansiering när det gäller deras samhällsansvar? 

 

Håkan Bystedt är bland annat tidigare aktiv inom A-lotteriet.