En karta över det demokratiska utrymmet

De senaste åren har begreppet “civilsamhällets demokratiska utrymme” börjat användas mer frekvent i Sverige. Det finns dock ganska lite forskning på området utifrån en svensk kontext och det kan som verksam i civilsamhället vara svårt att veta i vilken ända en ska börja läsa. Vi bad därför Anna Ardin, doktorand på Ersta Sköndal Bräcke Högskola, att ge oss en teoretisk ram för vad civilsamhällets demokratiskt utrymme egentligen är.

Många civilsamhällesorganisationer har de senaste åren börjat tala om civic space, civilsamhällets
demokratiska handlingsutrymme, det som jag arbetat med inom både tankesmedjan Sektor3 och på Forum – idéburna organisationer med social inriktning i tio år. I den här artikeln vill jag visa lite av den internationella forskningen kring det här, och hoppas med min avhandling titta närmare på den svenska utvecklingen.

Civilsamhällesorganisationer, bland annat Freedom House, Civicus Monitor och Human Rights Watch som ägnar sig åt att granska och bedöma situationen för detta utrymme globalt, har rapporterat om krympande utrymme sedan USA deklarerade ”krig mot terrorn” 2001. Civilsamhället globalt har sedan fortsatt att larma kring olika former av krympande utrymme i bland annat repression efter den arabiska våren och framflyttade positioner för högerextrema partier i Europa.1

Inskränkningar av organiserade initiativ som haft potential att utmana exempelvis statens makt är inget nytt, men nu anses de åter tillta – i sina primitiva och direkt våldsamma former såväl som i moderna ”civiliserade” tappningar.2 Även när svenska organisationer talar om ett krympande utrymme är det i huvudsak globala siffror och forskning som lyfts fram. Det svenska civilsamhällesklimatet klassades dock 2020, tillsammans med en minskande minoritet av världens länder, fortfarande som ”öppet”.3

Så vad är egentligen civic space? Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har definierat det som en uppsättning av juridiska, politiska, institutionella och praktiska villkor som är nödvändiga för civilsamhället (definierat som NGOs) för att få tillgång till information, uttrycka sig, organisera sig och delta i offentligheten. Varje år gör OECD så kallade civic space scans för att se hur den här typen av utrymme utvecklas (Sverige har inte ingått i urvalet). De hävdar att ett stort utrymme leder till långsiktiga resultat av stärkt civilsamhälle som i sin tur leder till förbättrad regeringseffektivitet, ökad tillit mellan medborgarna och staten och större välbefinnande.4

Som vi ser på bilden menar OECD att ett stort civilt utrymme kräver både positiva och negativa rättigheter. Alltså att stater ger civilsamhället vissa saker (som skydd och stöd) och att civilsamhället slipper vissa saker från staten (som att bli hindrad, styrd eller överdrivet reglerad).

Den nederländska professorn i mänskliga rättigheter Antoine Buyse menar att det finns två relevanta yttre dimensioner som avgör civilsamhällets utrymme, förutom förstås den inre, civilsamhällets egen kapacitet, och det är: lagar och regler respektive diskurs och etikettering.5 Jag har inte tittat närmare på hur omfattande inskränkningar i dessa dimensioner är globalt, eller om de nämnda metoderna används i Sverige. Men den karta för att navigera i civilsamhälleslandskapet som Buyse målar upp är intressant, och kan kanske användas för att få syn på hur våra organisationers utrymme utvecklas här hemma.

Huruvida lagar och regler ökar eller minskar utrymmet är kanske det enklaste att utvärdera, där vi bland annat har regelrätta begränsningar av föreningsfriheten – av vilken sorts föreningar som är tillåtna, vilka värderingar vi får samlas kring och vilka personer som får samla sig och skapa organisationer. Andra aspekter av hur lagar och regler kan begränsa utrymmet är inskränkningar av finansiering, förhindrande av offentliga protester, administrativa hinder och avgifter och restriktioner och förbud för verksamhet inom vissa områden.6

Minskning eller villkorade offentliga medel, exkludering av vissa typer av organisationer från offentliga medel, förbud mot utländsk finansiering eller inskränkningar av möjligheter till insamling är fem internationella exempel på hur lagar och regler kopplade till finansiering har använts för att krympa utrymmet, enligt Buyse. Hindrande av offentliga protester kan göras genom oproportionerliga polisinsatser eller formella byråkratiska hinder. Administrativa hinder kan vara sådant som obligatorisk registrering och återkommande krav på återregistrering med orimliga krav för att få lov att bedriva verksamhet, höga avgifter för registrering, oproportionerliga informationskrav eller att organisationer åläggs bevisbördan vid olika former av anklagelser eller misstankar.7

Ofta är det dock inte bara faktiska lagar och regler som används för att krympa utrymmet, utan en godtycklighet i hur de används. Alltså att existerande regelverk tillämpas olika på olika organisationer.8 FNs människorättsorgan menar att regelverk kan användas som ”täckmantel” för att utsätta kontroversiella eller misshagliga organisationer för särskilda inskränkningar.9 Den här formen av minskat utrymme kan möjliggöras av ”medvetet vaga eller breda formuleringar i regelverken, som ger stort handlingsutrymme för myndigheter”.10 Eller, som FNs resolution om att vidga civilsamhällets utrymme från 2013 slår fast: ”att selektivt vantolka existerande regelverk”.11

Frågan om diskurs och etikettering handlar om hur allmänhet, akademi, media och myndigheter talar om civilsamhällets organisationer, vilket Buyse menar har en direkt påverkan på deras frihet, säkerhet och möjligheter att verka. Att börja beskriva civilsamhällesaktörer i negativa termer innebär stigmatisering och delegitimering, menar han, och att lagar och regler ofta föregås av en förändrad diskurs och etikettering. Exempel på etikettering kan vara att kalla aktörer extremister, hot mot populära värden (såsom jämställdhet eller demokrati) eller som ”utländska agenter”.12 Men det kan också handla om det motsatta – att tillämpning av lagar och regler mot organisationer (eller människor kopplade till organisationer) – såsom arresteringar eller rättegångar kan få en stigmatiserande effekt, oavsett utfall.13 Jag vill understryka att det förstås kan finnas legitima skäl att kritisera och lagföra organisationer, men här handlar det om när det används som verktyg i syfte att krympa utrymmet.

Human Rights Watch exemplifierar problemet som Buyse tar upp med hur verbala attacker i sociala medier ”finansierade eller inspirerade av offentliga aktörer förstärker officiell propaganda”.14 Enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter är detta ett sätt att bland annat avskräcka organisationer från att använda sin yttrandefrihet, öka allmänhetens misstro mot civilsamhällesaktörer och avleda uppmärksamhet från frågor som står på spel.15

Ovanstående ramverk är baserat på internationella erfarenheter från i första hand länder som är mer odemokratiska och rättsosäkra än Sverige. Men strategier som krymper utrymmet kan förekomma även här. Det finns förstås också strategier som kan användas för att vidga utrymmet, som jag hoppas kunna återkomma till.

Forskningen kring civilsamhällets utrymme i Sverige är hittills begränsad. Så hör gärna av er med aktuella exempel, tips på texter eller annat ni tror att jag kan ha nytta av de närmaste fem åren!

 

Anna Ardin är doktorand vid Centrum för civilsamhällesforskning, Ersta Sköndal Bräcke Högskola. Hon nås på anna.ardin@esh.se.

 

Referenser

1 Carothers, T. a, Closing Space, Democracy and Human Rights Support under Fire.
(Washington DC: Carnegie Endowment for International Peace, 2014);

Civicus, GlobalReport, People Power Under Attack. (Johannesburg, 2019).
Hämtad från https://civicus.contentfiles.net/media/assets/file/GlobalReport2019.pdf;

Civicus, State of civil society report. (Johannesburg, 2019);

Forum, Civilsamhället och demokratin: en introduktion till hur civilsamhället bidrar till en stark demokrati. (Stockholm: Forum, 2020);

FreedomHouse, Freedom in the World 2019: Democracy in Retreat. (Washington DC, 2019).
Hämtad från https://freedomhouse.org/report/freedom-world/2019/democracy-retreat;

Gunnarsson, A, Krympande utrymme för det civila samhället. (Stockholm: Arena idé, 2016);

Hafez, F, ‘Muslim civil society under attack: The European foundation for Democracy’s Role in Defaming and Delegitimizing Muslim Civil Society’. I Islamophobia and Radicalization: Breeding Intolerance and Violence, red. J. Esposito. (Basingstoke: Palgrave, 2017);

LSU, Expanding space. (Stockholm: LSU, 2019);

LSU, Vi sluter oss inåt – En kartläggning av hat och hot mot Sveriges ungdomsrörelse. (Stockholm: LSU, 2020); Nordlund, P, Democratic Decline and Closing Space – What’s Next for Sida? (Sida Memo, 2015);

UNESCO, World trends in freedom of expression and media development: regional overview of Central and Eastern Europe. (2017/2018) Hämtad från https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000265969;

Youngs, R, Rethinking civil society and support for democracy, EBA report 2015:1.
Hämtad från http://eba.se/en/rethinking-civil-society-and-support-for-democracy/.

2 Daucé, F, “The Government and Human Rights Groups in Russia: Civilized Oppression?”,
Journal of Civil Society 10, no. 3 (2014), s. 239–54.

3 Civicus, Civicus Monitor Sweden.
Hämtad från: https://monitor.civicus.org/country/sweden/ [läst 2021-03-26]

4 OECD, Directorate for Public Governance Open government Civic Space.
Hämtad från: http://www.oecd.org/gov/open-government/civic-space.htm [läst 2021-03-26]

5 Buyse, A, “Squeezing civic space: restrictions on civil society”, The International Journal of Human Rights, (2018), s. 966-988.

6 Buyse, 2018.

7 För konkreta exempel från olika länder globalt, se Kaufman, A, Defending Civil Society Report, 2 uppl, (International Center for Not-for-Profit Law (ICNL); World Movement for Democracy Secretariat; National Endowment for Democracy (NED), 2012) och Kiai, M, Report of the Special Rapporteur on the Rights to Freedom of Peaceful Assembly and of Association. UN Doc, A/HRC/23/39 (2013).

8 Buyse, 2018.

9 OHCHR, Civil Society Space and The United Nations Human Rights System. A Practical Guide for Civil Society. Zeid Ra’ad Al-Hussein, (2014).

10 Schucher, G. & Drinhausen, K, “Zivilgesellschaft unter Druck: Globaler Widerstand gegen Demokratie wächst”, German Institute of Global and Area Studies Focus, no. 3 (2015), s.1–7.

11 OHCHR, Civil Society Space: Creating and Maintaining, in Law and in Practice, a Safe and Enabling Environment. Resolution 24/21, UN Doc (2013).

12 Kaufman, 2012.

13 Buyse, 2018.

14 Human Rights Watch, World Report 2016: How the Politics of Fear and the Crushing of Civil Society Imperil Global Rights. (New York, 2016).

15 UNHCHR, Practical Recommendations for the UNHCHR and Maintenance of a Safe and Enabling Environment for Civil Society, Based on Good Practices and Lessons. (UN Doc, 2016).

 

Prenumerera på Kurage via formuläret här nedan. För 250 kr/år får du fyra nummer av Kurage direkt hem i brevlådan, fyllda med nya perspektiv och idéer!

*Obligatoriskt