En grundläggande förutsättning för demokrati är tillgången till information. Tjugo år efter starten toppar den ideella encyklopedin Wikipedia förtroendet över hela det politiska spektrat. Hur blev det möjligt och vilka utmaningar ser de framåt? Wikimedia Sveriges Eric Luth skriver om självransakan och framtidsförhoppningar.
Wikipedia är den fria encyklopedin som alla kan redigera. I år fyller encyklopedin tjugo år, och under dessa två årtionden har det kommit att bli en av de största samlingarna av kunskap i mänsklighetens historia. För att sätta det i perspektiv har svenska Wikipedia idag drygt tre miljoner artiklar. Nationalencyklopedin har omkring tvåhundratusen, och Diderots encyklopedi hade drygt sjuttiotusen.
Det mest radikala med Wikipedia är dock att den skrivs av oss alla, tillsammans. Och att det fungerar. Wikipedia skrivs inte av en expertkommitté, några franska adelsmän eller en samling professorer. Alla är inbjudna att bidra till kunskapen, liksom att ta del av den.
När Wikipedia grundades skrattade folk åt webbplatsen. Aldrig att det kan fungera. Tänk hur mycket folk kommer att klottra! Vad händer när kreti och pleti sitter bakom pennan, och inte doktorshattar? Webbplatsen kommer att tas över av vänsterextremister. Högerextremister. Allehanda extremister, men det sista som kommer att uppnås är objektivitet.
2020 års förtroendebarometer visar att Wikipedia är ett av de medier med absolut högst förtroende över hela det politiska spektrat. Oavsett vem man röstar på känner man tilltro till att det som står på Wikipedia är korrekt. Förtroendet för medier som SVT, SR, DN och Aftonbladet skiljer sig markant beroende på ens politiska bakgrund – men för Wikipedia har man förtroende oavsett.
Den radikala tanken bakom Wikipedia innefattar att objektivitet uppnås genom en mångfald av perspektiv. Men detta fungerar såklart bara när alla kan redigera. Vilka är alla? Redigerar alla idag? Om inte, vilka saknas? Och i så fall, hur kan man få dem att börja redigera?
Flera studier visar att det är en homogen skara människor som bidrar till Wikipedia: medelålders män mitt i livet, boende i storstaden och med en högskoleutbildning. Inte sällan ensamstående. Bygger man en mångfald av perspektiv ur en homogen grupp?
Nästa fråga är om vi kan veta att denna till synes homogena grupp verkligen är så homogen. Kommer de från hela Sverige? Är de högerpopulister, socialister, liberaler, feminister? Gillar de sport eller nattfjärilar, är de statsvetare eller fysiker?
Skrattet som Wikipedia möttes av för tjugo år sedan hade förmodligen blivit epidemiskt om någon hade föreslagit att det skulle vara ett av medierna med högst förtroende två årtionden senare. Men för att förtroendet ska kunna upprätthållas även under de kommande tjugo åren är det viktigt att upprätthålla allas möjlighet – och vilja! – att redigera.
Genom hela samhället går vågor av polarisering. Dialogen mellan meningsmotståndare spårar ur. Det fria internet krymper och de politiska samtalen pågår inte sällan i undervegetationen och ekokammare. Wikipedia har blivit en fyrbåk för förnuft och dialog i en samtid som präglas av konflikt och splittring.
Men vägen dit är såklart inte lätt, utan kräver en ständig självrannsakan. Bakom till synes objektiva och neutrala artiklar kan det dölja sig diskussioner som motsvarar många tiotals A4-sidor, där stora perspektiv eller små detaljer sätts under lupp. Hur man ska se på president Trumps tid vid makten, eller huruvida slottet heter Löfstad eller Lövstad. På projektsidor som Bybrunnen ägnar gemenskapen åtskilliga spaltmeter åt diskussioner av alla dess slag. I skrivande stund med rubriker som “Kritik klimatkompensation” och “Relevanskriterier för sakprosa”. Samtliga dessa diskussioner, i linje med rörelsens grundmurade tro på transparens, är öppna för alla, att både läsa och delta i. Transparens, respekt för olika perspektiv, evinnerliga diskussioner och ihärdiga deltagare har under 20 år byggt Wikipedia till något starkt och unikt.
Wikimediarörelsen vill aktivt sänka trösklarna och locka nya grupper av skribenter till plattformarna. De som ännu inte har hittat till redigera-knappen är en central målgrupp att nå ut till. Men det pågår även diskussioner om hur vi kan motverka att de som redigerar stöts bort. Stöts HBTQ-personer, samer, pensionärer bort? Sverigedemokrater eller vänsterpartister? Lågutbildade på landsbygden? Invandrare? Det kommer att påverka kvaliteten på encyklopedin. Alla behövs, om objektivitet ska uppnås genom en mångfald av perspektiv.
Ett omfattande globalt arbete försöker etablera en global uppförandekod för Wikimediarörelsen. Det handlar om hur vi kan visa respekt mot varandra – bete oss anständigt – trots alla svåra diskussioner som rörelsen måste ta, i stort såväl som om varje enskild artikel. Om Wikipedia och Wikimedias övriga plattformar ska fortsätta vara arenor för konsensussökande diskussioner (med en mångfald av människor med en mångfald av perspektiv) måste alla även fortsatt kunna mötas i svåra men hövliga diskussioner.
Kommer det att bli svårt? Ja. Kommer det att vara omöjligt? Ja, sannolikt. Lika omöjligt som att få volontärer världen över att skriva 55 miljoner artiklar på 300 olika språk. Men Wikipedia har visat att till och med det omöjliga ibland kan vara möjligt.
Eric Luth är projektledare för engagemang och påverkan på Wikimedia Sverige. Eric nås på eric.luth@wikimedia.se.