Det senaste året har diskussionen intensifierats kring hur civilsamhället ska samverka för att få bättre förutsättningar. Begrepp som Projekt Pondus, Nyorg och slutligen Fremia (uttalas främja) har figurerat. Här skriver fyra aktörer om processen och vad målet är.

Vi tror på möjligheten för människor att sluta sig samman och skapa förändring för sig själva och för andra. Det handlar om att göra skillnad i vardagen, att arbeta för något större och att skapa en bättre värld, tillsammans.

Vi gör det genom att gå samman i organisationer som vi tror på och brinner för. Civilsamhällets utrymme för att verka i Sverige är fortfarande goda. Men utrymmet måste värnas och få växa. För att stärka civilsamhällets möjligheter att göra det behöver vi använda våra resurser bättre för att få större genomslag. Ett sätt att göra det är att fler organiserar sig tillsammans.

Sedan en tid arbetar våra organisationer för att skapa en starkare gemensam organisation. Arbetsgivarorganisationerna Idea och KFO beslutade vid sina stämmor i slutet av maj 2020 att gå samman under namnet Fremia, uttalas främja. Intresseorganisationerna Forum – idéburna organisationer med social inriktning och Famna – riksorganisationen för idéburen välfärd, har beslutat att samverka mer sinsemellan och kanske gå samman på sikt. Hur relationen till Fremia ska organiseras på bästa sätt diskuteras nu.

Processen tog fart årsskiftet 2018/19 med konsultrapporten Pondus. Den väckte intresse och engagemang för idén att genom ett närmare samarbete, kanske en gemensam organisation, kunna ge bättre service till medlemmarna och få större genomslag i politiken. Den var beställd av Famna och KFO och innehöll förslag på hur en starkare intresseorganisation skulle kunna bildas om Famnas medlemmar gick över till en och samma arbetsgivarorganisation, KFO, om vi poolade resurser och slutade dela upp oss på ett halvdussin olika arbetsgivarorganisationer och ett par tjog intresse- och paraplyorganisationer. Startskottet gick för en rad händelser: diskussioner, dialoger, seminarier och workshops har hållits med Arbetsgivaralliansen, Civos, Coompanion, Giva Sverige, Idéburna skolors riksorganisation, Ideell arena, Skoopi och Studieförbunden. En styrgrupp bestående av cheferna för Famna, Forum, Idea och KFO har arbetat intensivt sedan hösten 2019. Resultatet är Fremia.

Inom civilsamhället ryms en myriad av organisationer med olika fokus, metoder och prioriteringar. En grundsten i projektet handlar om en vilja att se mer av likheter och det som förenar än skillnader. Vi har mycket gemensamt och det är enkelt att förenas i idén om att civilsamhällets utrymme måste få växa och utvecklas. Prioriteringarna kring hur detta ska ske kan såklart skilja sig mellan olika organisationer. Civilsamhällets organisationer och paraplyer har många gånger en god förmåga att samarbeta men den uppdelning som finns på många specialiserade organisationer kostar mer än vad den smakar. Vi behöver organisera oss bättre för att ta vara på begränsade resurser och få ordentligt genomslag för våra idéer.

När vi arbetar för att skapa bättre förutsättningar för civilsamhället, vem företräder vi då? Vilket civilsamhälle är det vi pratar om? Det enkla svaret är ju att det är våra medlemmar vi företräder, de organisationer som valt att betala medlemsavgift och delta i vårt arbete. Men många gånger finns betydligt fler med i våra verksamheter och ibland talar vi säkert för fler än dem vi formellt företräder. För att nå resultat måste vi givetvis vara legitima som företrädare. Men finns det inte även en utmaning i att några satsar mer på att skapa förändring än andra, men resultatet blir detsamma för alla, även de som inte bidrar? Kanske? Men vad är alternativet? Genom att dessutom organisera oss bredare så blir det fler som är med.

Samhället är större än marknaden och staten. Välfärd är mer än det som skattekronorna betalar. Så har det alltid varit och så kommer det fortsätta att vara. I grunden bygger välfärden och demokratin på att vi som samhällsmedlemmar bryr oss om varandra. Den omtanken får inte avgränsas till att betala skatt och gå och rösta vart fjärde år. Då blir samhället kallt och svagt. Alla samhällssektorer behöver samverka för att möta de samhällsutmaningar vi står inför. Goda relationer mellan idéburna organisationer och det offentliga är därför avgörande för att lösa samhällsproblem.

Under coronakrisen har krispaketen till näringslivet varit många och räknats i hundratals miljarder. Genom vårt påverkansarbete har regeringen inkluderat civilsamhällets organisationer som stödberättigade. Men när ett stöd utformats för ”företag” är det många civilsamhällesorganisationer vars verklighet och logik inte uppfattas, eller alls inte stämmer in. Därmed blir det inte möjligt att få del av stödet. Poängen här är att mindre skillnader mellan civilsamhällets organisationer och prioriteringar har liten betydelse, när det ändå är näringslivets agenda som står i fokus och har politikens öra. Vi samarbetar närmare för att förbättra vårt genomslag, vår tydlighet och vår närvaro där beslut fattas – inte endast under coronatider.

I vår sektor har det länge funnits en uppdelning mellan intressepolitik och arbetsgivarfrågor. Uppdelningen av medlemmar mellan många arbetsgivarorganisationer har tagits som självklar och oproblematisk. De flesta organisationer är nog också ganska nöjda med kollektivavtalen och den råd-
givning som ges.

Men zoomar vi ut och tittar på hela samhället blir det tydligt att vi i några centrala avseenden är ett extremt undantag vad gäller just samarbete och förmågan att företräda medlemmarna som grupp. Hos såväl fackförbund som arbetsgivarföreningar, i offentlig sektor och privat, är det fullkomligt självklart att samordna frågor om arbete med bransch- och intressefrågor eftersom de i så hög grad överlappar varandra. Det gäller till exempel frågor som kompetensförsörjning och juridisk kompetens inom upphandling och IOP – idéburet offentligt partnerskap.

I stället för en uppdelning behöver vi hitta de lösningar som gör att vi kan skapa samma goda förutsättningar för våra medlemmar att bedriva verksamhet, som de privata och offentliga paraplyorganisationerna har drivit på för att ge sina.
Bara genom att samla arbetsgivarorganisationer och organisationer som driver de frågor som är viktiga för de idéburna och ideella aktörerna inom en gemensam organisationsmodell kan en långsiktig oberoende finansiering av övergripande intressepolitik för vår sektor skapas.

En vanlig invändning mot en gemensam organisation är risken för intressekonflikter inom eller mellan branscher. Här menar vi att övergripande frågor som främjar tillväxt och utveckling av hela den idéburna och kooperativa sektorn, vårt utrymme att verka, kan tas om hand av den gemensamma organisationen. Exakt vad som hör dit kan variera över tid, men just nu kan vi peka på till exempel grundläggande demokratiska spelregler, skattefrågor, hur utredningen om idéburen välfärd blir politik, forskning och utveckling eller – som påpekades ovan – hur stödpaketen utformas som ska ta oss ur coronakrisen. Frågor som däremot skiljer sig åt beroende på vilken del av sektorn medlemmen befinner sig i behöver varje naturlig medlemsgruppering inom Fremia själva organisera sig kring; beslut om verksamhetsinriktning och frågor att driva måste tas på rätt nivå. Medlemsavgifterna kommer att skilja sig åt beroende på behov, ambition och betalningsvilja. Genom att samlas i en gemensam organisation kan våra medlemmar använda oss till så mycket mer. Vi ska vara den idéburna sektorns självklara möjliggörare och öka vårt utrymme.

Coronakrisen har tydliggjort att civilsamhället är i stort behov av en stark gemensam intresseorganisation som kan föra vår talan gentemot statsmakter och andra delar av samhället. Men krisen har också visat att vi är kapabla att åstadkomma mer. Nya konstellationer av samarbeten med ny dynamik och goda resultat har skapats. Under några intensiva veckor under våren lyckades Famna, Forum och Giva Sverige skapa underlag för uppvaktningar, politiska beslut, debattartiklar och ett långsiktigt utredningsarbete kring ett nytt samhällskontrakt. När krisen slår till utmanas vi att tänka och göra på nya sätt. Vi lär oss och vi utvecklas. Nu vill vi fortsätta att arbeta vidare med hur Fremia ska fungera och det finns utrymme för många fler att vara med.

Välkomna!

(Glöm inte att prenumerera på Kurage! Endast ett fåtal artiklar läggs ut på webben. Få Kurage hem i brevlådan fyra gånger per år för endast 250 kr.)