Sida är inne i ett spännande utvecklingsarbete som involverar många civilsamhällesaktörer. I ambitionen med att utveckla nya digitala mötesformer, bland annat i syfte att minska sin klimatpåverkan, har de exempelvis testat en konferens som ägde rum dygnet runt i fyra olika tidszoner. Vi lät Josephine Sundqvist på Sida berätta mer.
Sida har inlett en förändringsresa. Vi går nu från ord till handling i att minska vårt CO2-avtryck med ambitionen att samtidigt kunna facilitera för fler globala dialoger med civilsamhället. I nära partnerskap med civilsamhället har vi under det senaste halvåret prövat flertalet innovativa arbetssätt i syfte att utveckla Sida till en modernare myndighet. Förändringsarbetet har haft sin utgångspunkt i våra tre prioriterade metoder som särskilt lyfts fram i Sidas verksamhetsplan; att bredda Sidas roll, dvs. att stärka rollen som dialogdrivare och innovatör, att utveckla nya arbetssätt samt att i arbetet nyttja digital teknik för att driva på utvecklingen.
Ett tydligt exempel är vår satsning på globala, digitala och flygfria möten. Hittills har det resulterat i en konferens som pågick dygnet runt i fyra tidszoner under november 2019. I arrangerandet av dessa globala satsningar har innovationen inte bestått i att vi utvecklat nya tekniska lösningar utan främst i att vi använt befintliga digitala verktyg på nya sätt. Idag finns de digitala resurser som behövs för att komma samman och designa digitala globala möten. Vi har därmed de metoder som krävs för att effektivt minska våra flygresor och koldioxidutsläpp, samtidigt som vi kan facilitera för fler dynamiska dialoger och i högre utsträckning använda expertis och erfarenheter som finns i olika fattigdomskontexter.
Det är tydligt att vi som en statlig myndighet inte kan genomföra vår förändringsresa på egen hand. Genom ett nära partnerskap med civilsamhället och ett myndighetssamarbete med Naturvårdsverket, som är ledande i Sverige på resfria möten, har vi kunnat skala upp satsningarna. Vår samverkan med FN-systemet (UNDP och UNEP) har också varit central, dels för att kunna nå ut bredare, men även för att kunna nyttja FN:s infrastruktur, nätverk och kompetens på landnivå.
En nyckel till våra framgångar är ett nytt koncept som bygger på en partnerskapsmodell med regionala hubbar där civilsamhället varit drivande och de som genomfört satsningen på plats i de olika samarbetsländerna. Vi har samverkat och samskapat med civilsamhället i olika landkontexter, där de tagit ansvar för stora delar av planering och genomförande i sina respektive regionala hubbar. Detta innebär att vi stimulerat det lokala ägandeskapet hos partners samtidigt som vi stärkt förutsättningarna för att implementera Agenda 2030 och följa upp arbetet på nationell nivå.
Fördelarna med globala, digitala arrangemang är inte bara kopplat till miljöaspekten. Internationellt samarbete är dyrt, vilket begränsar vilka som får chansen att delta i globala dialoger. Digitaliseringen möjliggör att vi når ut till och inkluderar fler röster från globala syd. Grupper som normalt inte representeras har genom våra digitala konferenser äntligen kommit till tals.
Det som tydligast skiljer vårt nya digitala arbetssätt från en traditionell ”webbkonferens” är en nära samverkan med strategiska partner i fält – både i planering och genomförande. Kombinationen av globala och lokala processledare har gjort det möjligt för alla deltagare att ha en mer likvärdig lärandeupplevelse som innebär interaktiva diskussioner och nätverkande i mindre lärandehubbar i vanlig klassisk folkbildningsanda. Vi hoppas att kunna lära oss mer av andra och att många vill lära av oss.
Josephine Sundqvist är programansvarig specialist för kapacitetsutveckling inom enheten Sida Partnership Forum, vid Sida. Hon har lett Sidas innovativa arbete med att utveckla nya arbetssätt för digitala dialoger. Hon har bakgrund som utvecklingsforskare och som företrädare inom civilsamhället. Josephine nås på josephine.sundqvist[a]sida.se.