Louise Bringselius arbetar som forskare, författare och föreläsare. Hon är organisationsvetare och har ett stort intresse för trender i samhället, politik och organisationer. Mellan 2017-2019 var hon oberoende forskningsledare i den statliga utredningen Tillitsdelegationen på halvtid, en utredningen som verkade för ökat handlingsutrymme för medarbetare i offentlig sektor. 2018 utkom hon med boken Tillit – En ledningsfilosofi för fram- tidens offentliga sektor (Komlitt Förlag).
Hur brukar du beskriva tillitsbaserat ledarskap?
– Jag brukar tala om tre olika och viktiga delar. Först ingår ett coachande och motiverande ledarskap som sätter relationsbyggande i fokus. Vidare är det en förutsättning att tydliggöra visioner, riktning och värderingar som ska leda verksamheten, ett mer strategiskt ledarskap som skapar förståelse och samsyn inom organisationen. Den sista delen handlar om att se chefer som dörröppnare och vägröjare (servant leadership).
– Istället för att vara den som pekar med hela handen och instruerar exakt hur medarbetarna ska göra handlar det mer om att agera som stöd och hela tiden undanröja hinder för medarbetarna, så att de kan göra sitt arbete. Delar av detta har varit modernt ganska länge. Inte minst har konsultindustrin länge pratat om motiverande och coachande ledarskap, men jag brukar poängtera vikten av alla delarna.
– Ett tillitsbaserat ledarskap kräver mod och integritet samt en förmåga att släppa lite på kontrollen och tillåta misstag i mindre format, men också att verkligen agera på allvarliga problem.
Det kräver också ett tillitsbaserat synsätt i hela organisationen, på alla nivåer. Det kräver till exempel mer av en högsta ledning, att svara på och reagera på signaler på förbättringsbehov i organisationen.
Varför tror du att tillitsbaserat ledarskap är på tapeten just nu?
– Inom forskningen är det ett begrepp som samlar upp lärdomar och slutsatser från flera delar av forskningsfältet. Det svarar också bra på en långsiktig trend i samhället. Några tecken är Jan Carlzons bok »Riv pyramiderna« från 1985, Toyota-modellen och den nya ekonomin runt millennieskiftet. »Låt proffsen vara proffs« säger vi idag och nu har vi lyckats få till stånd en bredare mobilisering, mycket tack vare att forskar- samhället har mobiliserats. Där har man efterlyst denna ledningsfilosofi länge.
Vad har du för konkreta tips till styrelser och chefer inom civilsamhället som vill närma sig ett tillitsbaserat ledarskap?
– Vi människor har behov av en gemensam vision, något som känns meningsfullt. Där har ideell sektor mycket gratis, detta är man duktig på. Men huvudmannen eller finansiärer kan ställa till det, genom att detaljstyra eller skapa ett skadligt konkurrens- tänkande. Därför behöver alla gemensamt diskutera ledningsfilosofi och kärnverksamhetens förutsättningar. Det handlar ytterst om tre delar: ledarskap och kultur, struktur och processer, styrning och uppföljning. Prata om alla tre delar och inom alla nivåer av organisationen.
Erik Wagner är redaktör för Kurage och ställde frågor och skrev ner svaren.
(Prenumera på Kurage! Fyra nummer hem i brevlådan per år för endast 250 kr.)