Vi måste få fler att vilja vara med

Av samtliga invånare i Sverige som kommer från andra länder deltar endast cirka sju procent i studiecirkelverksamhet. Detta trots att de som deltar skattar sitt deltagande mycket högt av flera skäl: för det som man kan lära genom cirklarna, för de möjligheter till sociala kontakter som ges i den gemenskap som cirklarna utgör, för möjligheter att utvecklas till att påverka i samhället, men också för att man utvecklas som människa och individ i social samvaro.

De som deltar försöker också uppmuntra de som inte deltar, men menar att de behöver stöd från studieförbunden. Hur kan cirkeldeltagare från andra länder inspireras till att delta i studiecirkelverksamhet?

Det är en av de frågor som togs upp i en utvärdering i Folkbildningsrådets regi1 där just utrikesfödda invånares deltagande i studiecirkelverksamhet uppmärksammades specifikt. Studien gjordes med hjälp av gruppintervjuer med cirkeldeltagare spridda över hela Sverige, totalt elva cirklar som representerar alla studieförbund. Deltagarna har varit i Sverige olika länge: från ett till 33 år och deras ålder varierar mellan 16 och 82 år. De studerade cirklarna utgör dock ett relativt fåtal cirklar av alla de cirklar som genomförs i Sverige, vilket gör studien begränsad. Det finns trots det en hel del intressanta iakttagelser från intervjuerna, varav några tas upp nedan.

I vårt intervjumaterial finns åtskilliga berättelser som handlar om den trygghet, förståelse och bekräftelse som individen upplever i sitt cirkel- och föreningsliv. Här kan vi notera att de intervjuade ofta blandar samman cirkelverksamhet med föreningsverksamhet. Detta är något som kan vara utmärkande för just utrikes föddas deltagande. I tidigare studier (där utrikes födda deltagare inte varit i fokus) har man inte talat om föreningsliv i relation till cirkelliv. De utrikes födda som intervjuats i vår studie tog ofta upp föreningen som utgångspunkt för sitt deltagande och att föreningen stod för den viktiga gemenskapen där cirklar skapades utifrån föreningsdeltagandet. Men det finns exempel på motsatsen även i vår studie, det vill säga att cirkeln varit en ingång till föreningsverksamhet. Generellt sett tycks dock föreningslivet vara en mer stadigvarande verksamhet än cirkeldeltagandet.

I cirkeln och i föreningen blir man stärkt som individ. Här kan man träffa människor med liknande erfarenheter som en själv. Det kan vara språkligt, religiöst, icke-religiöst, kulturellt, etniskt osv. Cirklar och föreningar bidrar till en »vi-känsla«, där man kan få »andlig påfyllnad« och möjlighet att »fylla på batterierna« som några deltagare uttryckt det. I dessa sammanhang ges också möjlighet att fira etniska högtider tillsammans, träffa andra etniska grupper i kulturfestivaler och idrottsarrangemang.

Föreningen har även beskrivits som en resurs där nyanlända har möjlighet att lära om Sverige genom landsmän som vistats en längre tid i landet. Man kan få hjälp med att fylla i blanketter men också att förstå hur samhälle och lagstiftning fungerar. Flera deltagare talar om hur föreningsmedlemmar kan ge varandra stöd i föräldraskap och vad det innebär i Sverige. I cirklar och föreningar finns möjlighet att tala om arbetsliv och studier, men också att man kan ta upp frågeställningar som utmanar eller tycks annorlunda i det svenska samhället än det man är van vid.

De intervjuade ger många exempel på hur deltagarna genom cirklar och föreningar får tillgång till andra samhällsaktörer. Ibland är cirkelledaren en länk till hur man kan finna studiemöjligheter i samhället eller hur man tar sig fram på annat sätt i det lokala samhället. När ungdomar inte vet hur de ska gå vidare i livet, kan cirkel- eller föreningsledare fylla en viktig roll. Cirkelledare har i intervjuerna beskrivits som lärare, andlig ledare, psykologer, rådgivare, inspiratörer och coacher. Cirkel- och föreningsledare beskrivs också som de som samordnar och organiserar olika gemensamma föreningsaktiviteter. De tycks uppmuntra, men också utmana.

Att deltagare går samman utifrån religiösa, etniska, språkliga eller andra utgångspunkter kan leda till att grupper sluter sig och reducerar sitt samröre med individer utanför den »inre« kretsen. Det finns dock inte belägg för att de cirklar och föreningar som studerats i detta sammanhang är begränsande. Det krävs en annan typ av studier för att nå djupare kunskap om den verksamhet som faktiskt bedrivs i cirklar och föreningar. I den genomförda studien med gruppsamtal får vi kunskap om hur de intervjuade beskriver sitt deltagande.

Förenings- och cirkelliv kan utifrån studien beskrivas som en tillvaro där man kan tala och diskutera, fråga och utmana, för att sedan möta nya utmaningar utanför cirkeln. Den stärkta självkänsla som kommer ur gemenskap och lärande beskrivs som en styrka i mötet med andra delar av samhället. Här poängterar flertalet intervjuade att det är en förmån att få delta i studiecirkelverksamhet och föreningsliv, och att de uppmanat andra i sin omgivning att prova på att gå i cirkel.

År 2016 deltog sju procent av utrikesfödda invånare i Sverige, 13 år och äldre, i studiecirkelverksamhet2. De olika studieförbunden når denna grupp i olika utsträckning, men generellt sett finns potential att utveckla verksamheterna mot utrikes födda invånare. Utifrån de intervjuades positiva utsagor om cirkeldeltagande ställde vi frågor om vad som kan göras för att få fler att bli aktiva och flera idéer att öka deltagandet presenterades.

De intervjuade betonade vikten av att engagera ungdomar bland annat för att minska risken för socialt utanförskap. Ungdomar tycks inte känna till studieförbundens verksamheter och det poängterades att både föreningar och studieförbund behöver arbeta aktivt för att nå ungdomar. Ett sätt kan vara att studieförbunden, eventuellt med hjälp av föreningar, besöker skolor för att berätta om sin verksamhet. Ett annat sätt kan vara att ta hjälp av redan aktiva ungdomar för att via sociala medier uppmärksamma folkbildningens verksamheter. En grupp unga män menade att begreppet folkbildning låter lite »gammaldags« och inte så »lockande«. De menade att man skulle behöva ta fram idéer, förslagsvis tillsammans med ungdomar, som kan användas i marknadsföring.

En annan grupp som man skulle behöva nå i högre utsträckning är ensamstående mödrar. Det berättades om kvinnor som blivit isolerade i sina hem utan möjlighet att lära sig svenska eller delta i samhällslivet. Ett sätt att möjliggöra för denna grupp att ta del av folkbildande verksamhet är att organisera barnpassning.

Deltagare från en förening som uppmärksammats av »sitt« studieförbund för att vara välfungerande, beskrev att de känner till föreningar som fungerar mindre bra. De uttryckte önskemål om att studieförbundet skulle arbeta mer aktivt med utvecklingsarbete gentemot de icke fungerande föreningarna. Här föreslogs att de som varit aktiva under många år i en väl fungerande förening skulle kunna delta i ett utvecklingsarbete tillsammans med förbundet. Detta behöver dock ske på initiativ från förbunden.

Arbetet med att nå fler utrikes födda invånare i Sverige kan till viss del göras av föreningarna själva, men studieförbunden behöver uppmuntra och ge stöd. De idéer som de intervjuade presenterat är snabba reflektioner i en intervjusituation. Om studieförbunden initierar projekt i samarbete med aktiva i föreningar, cirklar och deltagare med syfte att nå utrikes födda i olika åldrar utifrån den situation de befinner sig i, deras förutsättningar och behov, torde fler och mer utvecklade förslag kunna tas fram.

Det kan sändas som en utmaning till studieförbunden, med utgångspunkt i deras uppdrag att göra det möjligt för en mångfald människor att påverka sin livssituation.3

Anita Nordzell
Filosofie doktor och lektor Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.
anita.nordzell@edu.su.se

1. Folkbildningsrådet (2017). Cirkeldeltagare från andra länder. Folkbildningsrådet utvärderar, No1 2017. www.folkbildningsradet.se.
Författare Anita Nordzell, Marie Håkansson, Klas Rydenstam och Jocke Kellokumpu.
2. För ytterligare statistik om utrikes föddas deltagande i cirkelverksamhet se rapporten.
3. Se riksdagens förordning om statsbidrag till folkbildningen 2015 (SFS 2015:218).


Vi vill ha fler prenumeranter till Kurage. Klicka här nedan!