Om Skjutsgruppen: “Vi tror på axel mot axel och att säga hej!”

Bild på personer som åker i bil

Malina Abrahamsson skriver om Skjutsgruppen och intervjuar Mattias Jägerskog som för 10 år sedan bjöd in vänner och vänners vänner att samåka. I dag kan de konstatera att Skjutsgruppen vuxit till en rörelse med 70 000 deltagare.

(Vi behöver fler prenumeranter till Kurage. Du kan även swisha ett bidrag till 1232828382. Tack för att du bidrar till att Kurage finns och kan fortsätta vårt arbete!)

”ÅH NEJ! Hur ska jag klara tre timmar med henne?” Det var min första tanke när främlingen som jag lovat skjutsa från Jönköping till Stockholm hoppade in i bilen. Att samåka hade känts som en bra idé i teorin, men när den främmande kvinnan tagit plats bredvid mig och från start pratade oavbrutet, blev jag tveksam. Hon var definitivt inte någon jag hade valt att hänga med i vanliga fall. Men så hände något. Efter några mil kom jag på mig själv med att se på henne med andra ögon. Hon var ju underhållande och intressant! Vi skrattade mycket och hade, tro det eller ej, en hel del gemensamt.

Jag är inte ensam om att få ett otippat och roligt möte via den ideella samåkningsrörelsen Skjutsgruppen. Att skapa möten är något av vår specialitet och människor som gjort samma sak som jag berättar om hur de hittat festivalkompisar, fått jobb eller funnit kärleken tack vare att de delat fordon med någon de inte känt sedan tidigare. Mattias Jägerskog som för 10 år sedan bjöd in vänner och vänners vänner att samåka, kan i dag konstatera att Skjutsgruppen vuxit till en rörelse med 70 000 deltagare.

– Att dela är människans rätta natur. I Skjutsgruppen tror vi på att säga “HEJ” och på att sätta oss axel mot axel med människor vi inte känner. Det kanske är extra viktigt just nu när det finns många som säger att vi ska vara rädda för andra människor, och att vi ska ha avstånd mellan varandra. Då säger vi tvärtom. Andra människor är inte farliga.

MATTIAS HAR SJÄLV upplevt de positiva effekterna av att sitta många mil i bil med människor han inte känner. I en tid av filterbubblor och snäva sociala sammanhang, finns det få platser i det offentliga rummet där oliktänkande kan mötas. Men privatpersoners fordon kan bli en sådan plats. En av Mattias egna favoritsamåkningar skedde tillsammans med ett ganska omaka gäng. Chauffören var en medelålders arkitekt, han bredvid yrkesmilitär och i baksätet trängdes Mattias med två unga, hippieinspirerade tjejer som precis backpackat i Asien. Det uppstod ett intressant samtal om fredsskapande arbete och kvintetten i bilen var allt annat än ense.

– Om det där samtalet hade skett på Internet kanske någon bara skrivit ”din idiot” och sedan avslutat. Men nu var vi fast med varandra i fem timmar på väldigt liten yta. Vi hade inget annat val än att skapa ett ödmjukt samtal där vi försökte förstå varandra, berättar Mattias.

Mötena som sker när människor delar fordon har ytterligare en viktig konsekvens; de skapar tillit. Efter det fasansfulla attentatet i Stockholm den 7 april, stärktes Mattias i sin övertygelse om att människor vill och kan välja att lita på varandra.

– Det blev så tydligt att civilsamhällets motståndskraft stavas tillit. Direkt efter attacken valde människor att öppna sina hem, sina fordon och sina famnar för varandra.

– Själv befann jag mig i ett fordon på väg till Stockholm, samåkandes med två personer jag inte kände sedan tidigare. Jag kunde följa hur Skjutsgruppen gick för högvarv och jag påmindes om att det finns olika berättelser om vilket samhälle vi lever i. Mitt i kaoset, när chocken fortfarande var stark, pågick en berättelse om ett mycket varmt civilsamhälle.

Mattias tror att tillit skapas när vi vågar visa ärlighet och sårbarhet. Det kan till exempel ske när någon skriver ”Hej, här är jag! Jag kan inte ta mig från Göteborg, kan någon hjälpa mig?” När vi sedan sitter i fordonet tillsammans slutar vi betrakta varandra som främlingar och börjar se varandra som vänners vänner, ett perspektiv som genomsyrar allt Skjutsgruppen gör.

– På skjutsgruppen.nu visar varje enskild samåkning hur deltagarna känner varandra och hänger ihop i flera led. Enligt teorin ”Six degrees of separation” kan alla människor på jorden kopplas ihop med varandra i sex steg, men i Sverige behövs sällan fler än fyra, förklarar Mattias.

Synsättet att vi är vänners vänner har också gjort att Skjutsgruppen valt bort att låta deltagarna ge omdömen eller stjärnmärka varandra efter en samåkning.

– Jag recenserar ju inte mina vänner. På samma sätt recenserar vi inte varandra i Skjutsgruppen. Dessutom kan stjärnmärkning av människor slå fel. Vad säger till exempel två stjärnor om en person? En person som pratar mycket under en resa kanske får fem stjärnor av någon men bara en stjärna av en annan.

Tillitsskapandet i Skjutsgruppen bygger istället på öppenhet och gemenskap. Människor delar med sig av sina fordon, från norr till söder, gammal som ung. Ibland pratar människor hela vägen, ibland är det tyst, ibland kommer fördomar på fall. Och ibland kliver en främling in i bilen, men väl framme vid slutdestinationen kliver samma person ur och har förvandlats till en vän.

MALINA ABRAHAMSSON är skribent och tidigare styrelseledamot i Skjutsgruppen ideell förening.