Här presenteras en person som genom brinnande engagemang, banbrytande idéer och mod kommit att spela en avgörande roll i samhälls- och idéutvecklingen. Möt Manfred Björkquist, en pionjär som ger hopp och inspiration om civilsamhällets roll i samhällets utveckling.
Civilsamhället har idag kanske en viktigare roll än någonsin tidigare. En anledning är att civilsamhället erbjuder många arenor för öppen dialog och utforskande. Här finns möjlighet att »provtycka«, och därmed pröva och utveckla nya förhållningssätt. Här finns också möjlighet till möten mellan vetenskap, kultur, politik och reflektion. Denna gränsöverskridande dialog är särskilt viktig idag då mänskligheten står inför utmaningar som inte låter sig hanteras inom ramen för bara ett perspektiv.
Vad kan dialogen åstadkomma? Vi kan söka svar i historien, och det är här Manfred Björkquist kommer in i bilden. Manfred föddes 1885 i en prästfamilj i Gideå. Manfred såg hur det gamla bondesamhället fick ge plats för det framväxande industrisamhället. Han såg också att denna paradigmatiska samhällsförändring skapade helt nya behov.
Redan som barn startade Manfred flera föreningar. Dels som ett uttryck för kreativ lek, men också som ett uttryck för ett socialt patos. Som nioåring bildade Manfred en missionsförening för barn och ungdomar, som bland annat samlade in pengar till en tryckpress för missionen i Sydafrika. Sedan följde en rad skol-, student- och universitetsorganisationer av olika slag. Till detta kan läggas en kulturtidskrift, två folkhögskolor, en internatskola, samt flera andra arenor för utbildning och reflektion. Den gemensamma nämnaren för initiativen var dialogen som metod.
Kronan på verket blev Sigtunastiftelsen, som bildades 1915. Bildandet av Sigtunastiftelsen var naturligtvis ett resultat av mångas engagemang och insatser i olika former. Manfred Björkquist lyckades som en sann entreprenör samordna mångas intressen, förmågor och resurser.
Sigtunastiftelsen lever än idag, och har en bred verksamhet inom kultur, forskning och utbildning. Vad verksamheten idag betyder för samhällsutvecklingen får framtiden utvisa. Samtidigt kan det vara både lärorikt och inspirerande att beakta ett exempel från när Manfred Björkquist arbetade på stiftelsen.
I spåren av det tidiga 1900-talets framväxande industrisamhälle följde vissa spänningar. Hur säkerställa en positiv utveckling av industri och näringsliv utan att det sker på arbetarnas bekostnad? Manfred såg betydelsen av frågan, och arrangerade konferenser kring detta på Sigtunastiftelsen på 1920-talet. Den neutrala arenan skapade möjlighet för konstruktiva möten mellan arbetare och arbetsgivare. Ett decennium senare resulterade detta i Saltsjöbadsavtalet och det vi idag talar om som den svenska modellen. Ett litet frö såddes, som kom att växa till något som fortfarande påverkar hur vi ser på samhället.
Det kan kännas lite förmätet för oss som idag är verksamma i civilsamhället att dra paralleller till det som Manfred åstadkom. Samtidigt kan vi inspireras. Vi har all anledning att tro att det som görs inom sektorn idag spelar roll för samhällsutvecklingen.«
Alf Linderman är direktor för Sigtunastiftelsen och docent i religionssociologi