Det krävs att medlemmar har möjlighet att starta nya föreningar, nya verksamheter och utforska nya områden, menar Ellinor Eriksson, förbundssekreterare för SSU.
Bluffen att unga inte skulle vara engagerade är sedan länge synad. Vi vet att det inte stämmer. Däremot är det så att samtidigt som civilsamhället i stort står stabilt eller stärks, så är det i dag färre än tidigare som aktiverar sig partipolitiskt. Vissa menar att det inte behöver vara ett problem – då har man inte förstått hur starka partier varit en framgångsfaktor i den demokratiska utvecklingen.
I Sverige har vi världsunik stor tillit till stat, offentlighet och politik. Något som är eftersträvansvärt och gynnsamt. Det syns bland annat i vår tradition av generösa allmänna försäkringssystem, som bygger på att de inte missbrukas. När allt färre människor blir del i den politiska struktur som delar på makten över detta system hotas den tilliten.
På många håll har medborgardialog, organiserat av offentliga förvaltningar, fått ersätta det arbete som görs i folkrörelser. Snarare än god idédebatt i partier, mellan organisationer och i kontakt mellan folkrörelser och medborgare blir det en konstruerad dialog på det offentligas villkor. Medborgares möjlighet att få inflytande och makt över politiken blir då lägre. Från att vara en del av ett kollektiv som delar på makten, blir man i stället degraderad till en individ som ska förhandla med kommunen eller staten – en betydligt mer ojämlik maktrelation.
Vi som tror på folkrörelsedemokratin måste hitta en strategi för att vända utvecklingen. I en sådan debatt är det extra intressant att prata om just socialdemokratin, som historiskt varit såväl en stark folkrörelse som ett politiskt starkt parti.
På senare år har Socialdemokraterna fått brottas med det politiska förtroendet och kämpar nu för att vinna tillbaka sin roll. Under samma tid har Moderaterna stärkts. Men, det finns en viktig skillnad. Moderaterna har inte haft några folkrörelseambitioner. De har haft lätt för att ändra politisk framtoning och profil, och på så sätt modernisera sig, just för att de inte har en stark organisation. Två partier med väldigt olika utveckling. Frågan blir, går det inte att vara både ett starkt parti och en stark rörelse i dag? Jag vill tro det, och tro att socialdemokratin igen är på väg att bli just det.
När Socialdemokraterna pratar om »framtidspartiet« så har tyngden legat på framtoningen i partipolitiken. Men minst lika viktig är förnyelsen av själva folkrörelsen och hur man skulle kunna bli, om man får använda samma ordlek: Socialdemokraterna – framtidsrörelsen.
Vi måste hitta sätt att förnya det partipolitiska engagemanget och göra det relevant och brett för många fler. Detta kräver ledarskap, djärvhet och optimism. SSU går som ungdomsförbund före. På vår kongress antog vi en tioårsstrategi. Vi tror att mycket måste göras för att stärka folkrörelsen.
FOLKRÖRELSERNA FICK ENGAGEMANG och medlemmar för att de byggdes ut och utvecklades, inte bara tvärtom att de byggdes ut för att det fanns medlemmar. Det är en växelverkan som fungerar även i dag. I stället för att snöa in oss på att vi ska upprätthålla det vi har i dag så behöver vi låta nya och gamla medlemmar starta nya föreningar, nya verksamheter och utforska nya områden. Då måste vi också våga låta gammal verksamhet som inte lockar medlemmar dö ut.
Civilsamhället kan vara en fantastisk arena för social och politisk innovation. För att säkerställa att så är fallet också i framtiden måste nytänkande och risktagande belönas och inte bestraffas.
MÅNGA, SPECIELLT UNGA, förväntar sig att man ska kunna agera, leva och mötas digitalt. Detta till trots har inga etablerade politiska rörelser lyckats utnyttja nätets enorma organiseringspotential, med nya metoder, logiker och förutsättningar. På sin höjd används det för enklare kommunikation med medlemmar och medborgare. Vi måste skapa strukturer och ledarskap som öppnar upp våra rörelser för nätet.
I dag är det till stor del de rasistiska rörelserna som lyckats skapa plattformar för att organisera på nätet. Så kan det inte få vara. Digital organisering är en förutsättning för att folkrörelser ska bli vitala.
ATT VARA PARTIPOLITISK har blivit en allt tydligare stämpel. Med det har tröskeln att identifiera sig med ett parti blivit högre. Detta bygger i hög grad på myter. Vi möter exempelvis många unga som inte vågar gå med i SSU för att de inte »håller med om allt«. Det är det knappast någon som gör – men många tror att man måste. Det krävs att tröskeln för att pröva partipolitiken sänks.
Ett stort ansvar ligger på de politiska rörelserna själva, men även samhället måste kommunicera att partipolitiskt engagemang är viktigt. Skolor får exempelvis inte stänga ute partipolitiska ungdomsförbund utan borde snarare bjuda in dem.
Jag är övertygad att det goda samhället och den starka demokratin byggs på ett fundament av starka folkrörelsepartier. Men folkrörelser får inte och ska aldrig stå stilla. Det är genom rörelse vi säkerställer morgondagens partipolitiska folkrörelser.
Ellinor Eriksson är förbundssekreterare för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).
Vill du prenumerera på Kurage? 250 kr för fyra nummer och år!