Fem år och några gråa hår senare, av Gabriel Ehrling

I december förra året firade vi att Kurage nu har funnits i fem år. Detta gjorde vi genom att bjuda in till ett samtal om ledarskap och humor, ett riktigt kafferep med tårta och kakor och en gemenskap där några av civilsamhällets ledare testade på nya utmaningar: att stå-uppa. Något de gjorde med bravur. Bilderna är från det arrangemanget och här är Gabriel Ehrlings text, från senaste numret, om Kurages fem första år: 

Som så många andra idéer föddes den om Kurage ur frustration: I åratal hade det talats om betydelsen av att samla det civila samhället kring påverkansarbete i gemensamma frågor, debatt och erfarenhetsutbyte. Erik Wagner (Kurages nuvarande redaktör) och jag hade då nyligen grundat Idealistas Förlag och bland de högtflygande planerna på ritbordet fanns den om en tidskrift för ledare i ideella organisationer. Vi kunde förstås ha argumenterat att sociologisk forskning gång efter annan visat att tidningar och tidskrifter genom historien haft en avgörande betydelse i skapandet av gemensamma identiteter av det snitt så många nu eftersträvade att åstadkomma i det svenska föreningslivet. Men det visste vi ärligt talat inte då. Vi tyckte mest att det verkade roligt att starta en tidning.

Vi insåg dock snabbt att vi inte skulle klara av detta själva. Idealistas Förlag var vid den tiden inte mer än en samling idéer och månskensarbete på kvällar och helger. Och man behöver i en sådan här tidskrift tack och lov inte sticka under stolen med betydelsen av organisationer för att förverkliga idéer!

Panelsamtal som arrangerades av IDEELL ARENA, en av våra samarbetspartners.

Panelsamtal som arrangerades av IDEELL ARENA, en av våra samarbetspartners.

För så är det: Utan tankesmedjan Sektor3 hade det aldrig blivit något av med Kurage. Idén om en tidskrift hade legat kvar där på ritbordet. Många personer i Sektor3:s nätverk kom att bli inblandande de där första skälvande åren med Kurage. Ett alldeles särskilt tack ska dock riktas till Sektor3:s dåvarande chef Hanna Hallin, som tillsammans med undertecknad åtog sig redaktörskapet för tidskriften, och tankesmedjans kommunikationsansvarige Gustav Edman, som såg till att få styrsel på konceptet. Hit räknas också formgivaren Kalle Magnusson (Studio Pop) som gav Kurage dess uppmärksammade och prisnominerade utseende. Dessa människor – ja, dessa vänner! – gjorde det som är helt avgörande för alla goda idéer: De gjorde den till något större och gav den eget liv. De är därför Kurages grundare lika mycket som Erik Wagner och undertecknad.

Kaffets roll för svenskt föreningsliv går inte att överskatta.Efter intensivt arbete föddes så idétidskriften Kurage sensommaren 2011 med ett första nummer om idéburen skola. Initialt vågade vi – vare sig ekonomiskt eller arbetsmässigt – knappt titta bortom nästa pressläggning. Men på något sätt gick det. Numret om idéburen skola följdes av nummer om professionalisering i civilsamhället, civilsamhällets roll i konfliktsituationer och slutna sällskap och hemliga rum. Jag minns känslan därefter: Herregud, hade det redan gått ett år?

Det nummer av Kurage du håller i handen är det tjugoandra i ordningen. I sig är detta bevis på att det var värt det. En tidskrift har nämligen syftet att bli läst, och den dagen det inte längre finns några läsare så finns det heller ingen tidskrift. Och så kan det ju vara: De saker tidskriften ska diskutera kanske inte längre är relevanta.

Mingel och kafferep pågår!

Mingel och kafferep pågår!

För Kurages del är det i stället fler som läser den nu än det någonsin varit. Och betydelsen av att diskutera frågor som rör civilsamhället har om något ökat sedan tidskriften grundades. Detta dels då civilsamhällets egna utmaningar i termer av ledarförsörjning och finansiering blivit än tydligare. Dels då förväntningarna – eller kanske förhoppningarna – från stat, kommuner och landsting om vad föreningslivet kan åstadkomma för samhället i stort tilltagit ytterligare. Också när det gäller forskning som rör civilsamhället – som alltid haft en viktig funktion i Kurage – görs det i dag långt mer spännande saker som förtjänar att diskuteras.

Gabriel Ehrling och Erik Wagner från Kurage tar selfie med några från Studieförbundet Vuxenskolan, en av våra samarbetspartners.

Gabriel Ehrling och Erik Wagner från Kurage tar selfie med några från Studieförbundet Vuxenskolan, en av våra samarbetspartners.

Avslutningsvis måste jag tacka några ytterligare: Det allra första redaktionsrådet bestående av Karin Bruce, Anders Eriksson, Malin Gawell, Sanna Rayman, Anders Rönmark och alla de som har haft eller har den rollen idag; dåvarande Sektor3:s medlemsorganisationer som var avgörande i att sprida tidskriften när den grundades och som vid tankesmedjans nedläggning skickade med en grundplåt till tidskriftens framtida finansiering då utgivningen helt övertogs av Idealists Förlag; tidskriftens långvariga redaktör Cecilia Elmqvist som för ett år sedan lämnade stafettpinnen vidare. Och så ett särskilt tack till Ideell Arena, Studieförbundet Vuxenskolan och LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, som i dag utgör samarbetspartners i arbetet med Kurage, vilket innebär att de hjälper till att sprida innehållet genom ett stort antal egna prenumerationer och som medarrangörer till Kurages seminarier.

Fortsätt att läsa och diskutera Kurage! En idétidskrift har aldrig syftet att man ska hålla med om allt som skrivs, utan se det i stället som underlag i formandet av en egen uppfattning.
Tack för de fem år som nu gått! Jag är övertygad om att det finns idémässigt underlag för åtminstone fem år till.

 

Gabriel Ehrling var redaktör för Kurage 2011-2013 och är styrelseordförande i Idealistas Förlag. Till vardags arbetar han som ledarskribent på Dalarnas Tidningar.

Foto: Brit Stakston

 

Vi har funnits i fem år tack vare våra prenumeranter! Vill du också läsa Kurage och bidra till ett större samtal om civilsamhällets framtid? Fyll i här nedan. 250 kr för ett år och då kommer fyra nummer i din brevlåda.

    *Obligatoriskt