Efter fem år var det dags för ytterligare en undersökning av befolkningens engagemang i civilsamhället. Professor Johan von Essen, som deltar på Ideell Arenas Ledarskapsarena i februari, är en av de forskarna bakom studien. Han presenterar resultaten här.
Under våren 2019 genomförde forskare vid Centrum för Civilsamhällesforskning, Ersta Sköndal Bräcke högskola, den sjätte befolkningsundersökningen om medborgerligt engagemang i det svenska samhället. Det innebär att vi har kunskap om medborgarnas engagemang i civilsamhället under en period om 27 år. Den första undersökningen 1992 inriktades mot ideellt arbete och informella insatser. Under de undersökningar som följde 1998, 2005, 2009 och 2014 har nya former av medborgerligt engagemang tillkommit och den senaste undersökningen 2019 omfattade ideellt arbete, informella insatser, givande och politiskt deltagande. Dessutom har vi kunnat studera den del av befolkningen som aldrig har arbetat ideellt och parallellt med den gängse befolkningsundersökningen gjordes en särskild studie av medborgerligt engagemang bland människor med utländsk bakgrund.
Befolkningsundersökningarna ger rik kunskap om hur människor agerar inom det svenska civilsamhället och det finns många perspektiv som är angelägna att studera. Men det långa tidsperspektivet visar framför allt att det medborgerliga engagemanget i det svenska samhället är påfallande stabilt och omfattande. Stabiliteten framträder tydligast för ideellt arbete eftersom det finns data sedan 1992, men även andra former av medborgerligt engagemang förändras tämligen lite. Mellan 1992 och 2019 har mellan 48 och 53 procent av den vuxna befolkningen arbetat ideellt vid något tillfälle under det senaste året. Att omfattningen av ideellt arbete i befolkningen inte förändras mer än så är anmärkningsvärt med tanke på de stora förändringar som präglat det svenska samhället under dessa 27 år. Informella insatser, alltså det oavlönade stöd eller hjälp som människor utför regelbundet utanför ett organisatoriskt sammanhang, förändras dock mer under tidsperioden. 1992 gjorde 28 procent av befolkningen sådana insatser, 2019 hade omfattningen ökat till 46 procent.
En viktig fråga är hur det kommer sig att det ideella arbetets omfattning och struktur är så pass stabil under denna långa tidsperiod. Det finns ju en allmän uppfattning om att det ideella arbetet långsamt minskar och att människor inte på samma sätt som tidigare vill arbeta ideellt och vara engagerade i organisationer. Denna uppfattning bekräftas alltså inte av befolkningsundersökningarna, tvärtom är fortfarande 78 procent av alla som arbetar ideellt också medlemmar i de organisationer de gör insatser i. Vidare förändras fördelningen av ideellt arbete mellan olika kategorier av ideella organisationer tämligen lite. En möjlig förklaring till denna stabilitet är att ideella organisationer håller det ideella arbetet på en stabil nivå genom att rekrytera de ideella de behöver för att kunna driva sin verksamhet. Eftersom ideella organisationer som idrottsföreningar, bostadsrättsföreningar eller kulturföreningar är mindre känsliga för ekonomiska och politiska förändringar än vad företag och offentliga organisationer är fortsätter de att driva sin verksamhet trots att ekonomiska konjunkturer och politiska opinioner förändras. Så, istället för att ta utgångspunkt i människors värderingar och resurser är det ideella organisationers behov av resurser och förmåga att rekrytera människor till ideellt arbete som bättre förklarar att ideellt arbete och andra former av medborgerligt engagemang förändras relativt lite.
Att befolkningsundersökningarna visar att medborgerligt engagemang, och då främst ideellt arbete, förändras så pass lite sedan det tidiga 1990-talet står i kontrast till andra studier av det svenska civilsamhället som tvärtom visar stora förändringar. Antalet anställda och den ekonomiska omsättningen i civilsamhällets största organisationer har ökat påtagligt sedan det tidiga 1990-talet. Samtidigt har den samlade mängden medlemskap i ideella organisationer minskat under samma period. Slutligen har inriktningen mot välfärdsproduktion ökat sedan 1990-talet bland de ideella organisationer som är tillräckligt stora för att bli synliga i offentlig statistik.
Det kan förstås vara så att befolkningsundersökningarna om medborgerligt engagemang visar annorlunda resultat än andra undersökningar på grund av otillräckliga eller till och med felaktiga mätresultat. En annan och mer trolig förklaring är att ekonomisk tillväxt, välfärdsproduktion och professionalisering äger rum inom stora ideella organisationer. I det svenska samhället finns omkring 250 000 ideella organisationer och de allra flesta är små och lokala. Vidare har mer än 90 procent av de ideella organisationerna inga anställda och det är just dessa organisationer som har behov av ideellt arbete. Det skulle betyda att i befolkningsundersökningarna ser vi avtryck av den överväldigande majoritet av ideella organisationer som är små och lokala medan de stora förändringar som också framträder i det svenska civilsamhället framför allt gäller stora och resursstarka ideella organisationer som har nationell räckvidd och som ofta fångar medial uppmärksamhet. Det betyder i så fall att delar av det svenska civilsamhället förändras medan andra delar inte förändras.
Det befolkningsundersökningarna inte kan visa är hur alla de ideella organisationer som bidrar till att hålla det ideella arbetet så pass stabilt fungerar inom sitt lokala sammanhang. Vilka behov möter mindre föreningar och organisationer utan anställda i de lokala sammanhang de verkar? Vad betyder dessa organisationer och det engagemang som äger rum i dem för de människor som berörs av dem? Hur bidrar det ideella arbetet till lokalsamhället? För att söka svar på dessa frågor behöver vi undersöka civilsamhällets infrastruktur lokalt och på djupet och låta människor komma till tals så att de kan berätta vad deras engagemang betyder för dem.
Johan von Essen är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier och är verksam vid Centrum för Civilsamhällesforskning (CCF), Ersta Sköndal Bräcke högskola. Särskilt forskningsintresse är vad människor gör i civilsamhällets organisationer och vad detta engagemang betyder för dem. Johan nås på johan.von-essen@esh.se.