Enkät: Tar civilsamhället sitt klimatansvar?

Vi ville ta tempen på hur civilsamhällets organisationer tar sitt klimatansvar. Vi skickade ut frågor till ett 30-tal organisationer. Detta är de svar vi fick. De tre frågor vi ställde var:

Har din organisation ett strukturerat arbete för att minska er klimatpåverkan och kan ni kort beskriva hur det ser ut?

Vilken åtgärd, för att minska er klimatpåverkan, har haft störst effekt?

Tycker du att din organisation tar tillräckligt stort ansvar för er klimatpåverkan?

Vad tycker ni? Svarar de rimligt? Debattera gärna i Facebookgruppen På dagordningen.

För att vara transparenta bör påpekas att Erik Wagner är anställd halvtid på Svenska Turistföreningen och My Malmeström Sobelius är vice förbundsordförande för RFSU. Dessa är två av våra tre redaktörer men vi tänkte ändå att svaren från dessa organisationer kunde berika dig som läsare.

Kristina Ljungros, generalsekreterare Astma- och allergiförbundet

För oss är detta både en fråga om vilka frågor vi som organisation driver och vårt interna arbete. Vi kan definitivt göra mer på båda områdena. Vad gäller frågor vi driver kommer frågan om ren luft att vara en huvudprioritering framöver då det påverkar våra medlemmar i stor utsträckning. Vad gäller vår egen klimatpåverkan så kan vi göra mer, men vi försöker minska resandet, öka digitala möten, välja tåg framför flyg, minska kansliets resursförbrukning och se över inköpen, vårt vandrarhem arbetar aktivt med denna fråga. I vårt interna bidrag till våra föreningar prioriterar vi nu friluftsaktiviteter framför ex bussresor utomlands.
Att minska resandet och se över mötesformerna, vilket ju även har en ekonomisk aspekt. På sikt hoppas jag även att vi blir en mer synlig aktör i dessa frågor externt.
Vi kan definitivt göra mer, men vi är på god väg.

Karolina Lisslö Gylfe, generalsekreterare Mattecentrum

Här är några av de insatser vi gör: vi reser med tåg istället för flyg i möjligaste mån, vi premierar digitala möten. Vi eftersträvar ”pappersfri” dokumentation, har digitaliserat kvittoredovisning, fakturering, verksamhetsberättelse, årsredovisning etc. Vi har flyttat till mindre lokaler och tagit hänsyn till medarbetares resvägar för minskat resande. Vi inreder i huvudsak med begagnade möbler, äter vegetariskt på arrangemang och skänker alltid överbliven mat till Stadsmissionen. För att ge några exempel.
Svårt att säga, men tågresor för medlemsföreningarna till årsmöten samt vegetarisk policy känns bra.
Vi har ett stort internt engagemang på kanslinivå, vilket vi hoppas ”smittar” av sig till våra medlemsföreningar.

Magnus Ling, generalsekreterare Svenska Turistföreningen

Svenska Turistföreningen vill ha ett Sverige som är enkelt och inspirerande att upptäcka hållbart, därför har vi också ett strukturerat klimatarbete. Var tredje år tar vi fram nya fokusområden för vårt hållbarhetsarbete utifrån vår hållbarhetspolicy och Agenda 2030. Bland annat fokuserar vi just nu på att minska vår klimatpåverkan genom att minska matsvinnet och effektivisera våra transporter. När fler och fler väljer en Svemester istället för en långväga flygresa utomlands gör det verkligen stor skillnad på klimatavtrycken från semestern. Här har vi vår största potential och vi jobbar både med inspiration och erbjudanden för att nå fram!
På sommaren är det svårt för oss att få ut material och mat till STFs boenden som ligger långt från närmsta väg uppe på fjället. Ofta är helikopter det enda alternativet, men helikoptrar orsakar buller och står faktiskt för den största andelen av våra koldioxidutsläpp. Det här vill vi undvika och genom större lagringsutrymmen och bättre planering har vi nu kunnat minska utsläppen från våra helikoptertransporter de senaste två åren. Bara under 2019 minskade vi klimatutsläppen med 20 procent från STFs helikoptertransporter!
STF lever och verkar i, av och med den svenska naturen. Hållbarhet är en av våra viktigaste frågor och utmaningar. Vi skall se till att så många medlemmar, gäster och blivande medlemmar får chansen att upptäcka hur fantastiskt Sverige är. Då är tillgänglighet ett nyckelord. Men göra det på ett sätt som är hållbart. Att sluta helt med våra aktiviteter, eller bara anpassa dem för en liten målgrupp, skulle minska vår klimatpåverkan men inte leva upp till föreningens mål. Ej heller trovärdigt hantera människors lust, behov och möjlighet till friluftsliv och turism. Jag tycker STF tar ett stort och tillräckligt ansvar för vår klimatpåverkan, med öppen diskussion om de målkonflikter vår verksamhet hamnar i. Men det går alltid både att göra mer själva, påverka och hjälpa våra medlemmar och gäster, och påverka vår omvärld.

Maja Frankel, generalsekreterare Friends

Friends arbetar med hållbarhet och klimat på flera olika sätt. Både som organisation och arbetsgivare, liksom i sam-
arbetet med våra partners. Tex har vi just nu Returkärl utplacerade runt om i Sverige, vilket är ett samarbete med Returpack där insamlad pant går till kampen mot mobbning. Vi har också en hållbarhetspolicy som anger riktlinjer för vårt arbete t.ex. hur vi ska resa, handla, källsortera och på andra sätt agera, för att spara på klimat och miljö. Ett av de tydligaste exemplen på hur vi arbetar klimatsmart är våra resor.
Det tror jag är våra resor, våra tågresor. Det är något som gör skillnad eftersom vi reser så mycket. Sedan tror jag att vi är en förhållandevis digital arbetsplats där vi både träffas och arbetar helt elektroniskt, vi har ofta videomöten, t ex med våra regionala kontor i Umeå och Malmö vilket spar resande, men också med externa partners och intressenter. Och vi har kommit ifrån att jobba på papper och jobbar helt digitalt med dokument t ex. Vi har också aktivitetsbaserat kontor vilket har en miljöpåverkan i sig.
Det finns inget tak för hur mycket vi behöver göra som nation och medmänniskor. Jag tror det är vanskligt att vara nöjd i en fråga som denna. Så svaret är nej, vi kommer och behöver göra ännu mer. Enligt SCB:s rapport i höstas är mobbningen ett av de områdena vi ligger längst efter med om vi ska ha en chans att nå de globala hållbarhetsmålen år 2030. Jag tror det är viktigt att vi pratar om de sociala aspekterna av Agenda 2030 liksom de miljömässiga. Vårt uppdrag att motverka och förebygga mobbning är en viktig del i de sociala hållbarhetsmålen. Vi kommer definitivt att göra ännu mer kring klimatfrågan och försöka bidra till en bättre värld för barn och unga även på det sättet.

Anders Friström, utredare Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen mäter den totala klimatpåverkan från den egna verksamheten på riksnivå; från tjänsteresor, inköpta varor och tjänster, papper, el och värme m.m. Vi använder ett webbaserat mätverktyg från Zeroemission. Mätverktyget bygger på Greenhouse Gas Protocol, en internationell standard för klimatredovisning. De totala utsläppen för 2018 var 312 ton, vilket får betraktas som ok för en verksamhet med över 200 miljoner i omsättning och cirka 150 anställda, (vilket ger kring 2 ton per anställd i utsläpp).
De internationella flygresorna till samarbetspartners inom vårt globala program utgör den största delen av föreningens klimatpåverkan. Ett medvetet arbete med att samordna besök till flera samarbetsorganisationer per resa har minskat utsläppen avsevärt. Föreningens rikskansli har Bra miljöval-el och värme samt tydliga riktlinjer för inköp, där miljömärkta varor och begagnat prioriteras.
Naturskyddsföreningen klimatkompenserar alla utsläpp och försöker agera så miljövänligt som möjligt i alla sammanhang. En strikt intern miljöpolicy och ett antal underpolicies och vägledningar styr val av t ex för resor, möten, återvinning och kapitalplaceringar. Vi arbetar för att ytterligare utveckla tydliga mål för vårt klimatavtryck. Vi kan, liksom alla, bli ännu bättre.

Vårt politiska arbete har genom åren verksamt bidragit till att de totala svenska utsläppen av växthusgaser minskat. Naturskyddsföreningens drev igenom införandet av den svenska koldioxidskatten, trängselskatten och bonus-malus-systemet. Vi har också sett till att vissa klimatskadliga subventioner avskaffats.

Jenny Wickström, talesperson klimatkompensation, VI-skogen

Vi-skogen arbetar löpande med att minska vår klimatpåverkan i alla led. Exempelvis genom att minska plastanvändning, ha gröna kontor, minska resandet, ha vegetariska/veganska event och när vi reser ska vi resa så hållbart som möjligt. För de utsläpp vi inte lyckats åtgärda klimatkompenserar vi. Vi-skogen har även en Miljö- och klimatpolicy som beskriver hur vi ska arbeta med dessa frågor, både på en strategisk och operationell nivå.
En kombination av olika åtgärder har lett till minskad klimatpåverkan för Vi-skogen. Ett nytt grönt kontor i Stockholm, källsortering och minskad plastanvändning i kombination med bättre system för internkommunikation för minskat resande har varit lyckade framgångsfaktorer för Vi-skogen.
Om vi ska lyckas uppnå de globala målen till 2030 behöver vi alla ta ett stort ansvar och göra det vi kan och ta ett stort ansvar. Vi-skogens verksamhet ute i fält bidrar till minskade klimatförändringar, större anpassningsförmåga och motståndskraft till klimatförändringar och ökad biologisk mångfald. Det finns dock fortfarande områden vi kan bli bättre på och fortsätta arbeta för, en del i detta är minskat resande. Vår verksamhet kräver en del av detta och även om vi har försökt effektivisera våra resor och ha fler digitala möten så är resor fortfarande det som orsakar mest CO2-påverkan.

Anna-Karin Johansson, generalsekreterare RFSU

RFSU har sedan länge en miljöpolicy och miljöaspekter insprängda i andra policies, exempelvis begränsningar vad gäller flygresor i sin resepolicy. Där finns exempelvis regler om att ta tåget eller åka kommunalt vid resor som är kortare än 6 timmar, och vi arbetar därför mycket med videomöten. Vi serverar vegetarisk mat på de flesta möten och arrangemang.

Miljöpolicyn har dock några år på nacken och ett arbete har under de senaste månaderna påbörjats för att ta fram en ny policy som grund för ett framtida systematiskt hållbarhetsarbete.
Vi har inte gjort några mätningar. Kopplat till den nya policyn kommer mål och effektmätning att kopplas. Vårt mål är att denna process ska vara inkluderande och innebära ett internt lärande eftersom vi tror att det är vägen mot att leva som en lär. Vi kommer nu kunna ta till vara all den nya kunskap och de verktyg som utvecklats de senaste åren inom detta område, även när det gäller analys och uppföljning.
Det finns en stor medvetenhet inom RFSU kring klimatfrågorna, men vi behöver ha ett mer systematiskt arbete och det är det som nu ska arbetas fram. Vi kan – och ska – bli bättre.

Pernilla Karlsson, ordförande, Svenska bilsportsförbundets Säkerhets- och Miljökommitté

Alla klubbar inom SBF måste ha ett godkänt miljöintyg för att få lov att bedriva en aktiv verksamhet. Då motorsport är klassad som miljöfarlig verksamhet är certifiering som ligger till grund för intyget baserad på miljöbalken. Målet är att klubbarnas medlemmar skall ha god kännedom om vilka skyldigheter och rättigheter de har som verksamhetsutövare. I certifieringen ingår bland annat kravet på markskydd, gränser för ljud, medvetenhet angående källsortering, aktivt arbete för minskad energiförbrukning, och nyttjande av digitala plattformar för att skicka ut information istället för att skicka brev i pappersform, mm mm. För att hjälpa klubbarna med utbildningar och certifieringar inom miljöarbetet har SBF dedikerade miljörådgivare i alla distrikt.
Utbildning/ Information. Under många år har SBF jobbat med att utbilda alla som på något sätt kommer i kontakt med motorsporten; Arrangörer, aktiva utövare, funktionärer och publik, i hur vi alla kan bidra med att minska vår negativa inverkan på miljön. Alla åtgärder som kan minska den negativa effekten på miljön ser vi är positiva. Många anser att motorsport är något som är negativt för miljön, därför är det viktigt att profilera oss som miljömedvetna och att vi gör mycket för att minska klimatpåverkan. Med saklig information till omgivning, aktörer med flera, om hur vi arbetar för att minska påverkan negativt så kan det ses som den största åtgärden.
I vårt fall handlar det om överlevnad – om vi inte anpassar oss och jobbar aktivt med miljöfrågorna för att göra motorsporten hållbar i det långa loppet finns risken att verksamheten tvingas lägga ned. Vilket resulterar i att vi alla blir av med en stor och samhällsnyttig verksamhet som är till nytta och glädje för många. Idag när miljö är en aktuell fråga i media, är det viktigt att ständigt vara aktiv när det gäller klimatfrågor. Att ta sitt ansvar inom förbundet är något vi aldrig får sluta att göra och därför kan man inte säga att vi tar så pass stort ansvar att vi inte behöver utveckla miljötänket mer. Att hela tiden vara med på vad som händer inom exempelvis bilbranschen, då elbilar är en stor aktuell fråga och även fossilfria bränslen som ett alternativ till fossila bränslen, är något vi arbetar mycket med just nu inom förbundet.

Håkan Carlsson, administrativ chef Svenska Ridsportförbundet

Vi har en miljö- och hållbarhetsstrategi som är vår riktlinje i arbetet. Strategin är fastställd i vår förbundsstyrelse och ger oss en tydlig inriktning på arbetet.

På förbundskansliet arbetar vi strukturerat genom vår Miljö och Hållbarhetsgrupp, som har till uppgift att hålla ihop och driva de här frågorna i vår organisation, Svenska Ridsportförbundet. Gruppen har medlemmar från alla våra verksamheter och vi arbetar aktivt med att förbättra våra insatser avseende bland annat klimatpåverkan.
Verksamheten i våra drygt 900 anslutna föreningar har ofta genomtänkt hantering av foderinköp och gödselhantering, upphandlingar sker ofta närproducerat. Även anläggningars elavtal har haft stor betydelse. Vår bedömning är att det är där effekterna blir störst.
Utmaningar är exempelvis möjlighet att resa kommunalt då verksamheten sker utanför tätorter och för att ta sig till aktiviteter saknas möjlighet till kommunala transporter. Vi som organisation skulle vilja göra mer, det finns alltid utrymme för förbättringar i den här alltid aktuella frågan.

Joachim Lindqvist, tf förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

Vi har sedan flera år tillbaka antagit flera policys gällande resor, mat och boende för våra konferenser och utbildningar. Mat ska i så stor utsträckning som möjligt vara svenskproducerad (dock ej köttfritt). Resor bör göras på ett så miljömässigt sätt som möjligt och när flyg används så miljökompenserar vi. Vår stämma 2019 fattade beslut om att vi under 2020–2021 ska ha hållbarhet som vår ledstjärna och där ingår självfallet även ett smart miljötänk.
Enligt min uppfattning är det de samtal vi fått igång internt inom organisationen under de senaste åren. Det har skapat en medvetenhet på flera plan.
Det vore att förhäva sig genom att påstå att vi tar tillräckligt stort ansvar för klimatpåverkan. Som en bildningsorganisation känner vi ändå ett ansvar att vara i täten både vad gäller social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Utifrån de parametrarna och våra ekonomiska resurser så strävar vi ständigt att bli bättre.

Magnus Simonsson, generalsekreterare Republikanska föreningen

Republikanska föreningen arbetar för att minska klimatpåverkan på flera olika sätt. På kongresser har vi serverat vegansk kost. Vi har anslutit oss till kranmärkt (vi är fria från flaskvatten). Vår resepolicy säger att ”tåg ska prioriteras av miljöskäl” samt lyfter fram andra aspekter:

”Planeringen av en resa ska ske i så god tid som möjligt för att nå en låg totalkostnad. Avgörande för hur resan ska företas är den totala resekostnaden med särskild hänsyn till miljöaspekter och trafiksäkerhet. Därtill måste hänsyn tas till verksamhetens krav och deltagarnas behov. Innan en resa planeras ska övervägas om resan kan ersättas med videomöte eller liknande.”
Den största effekten ligger framför oss. Om Republikanska föreningen lyckas avskaffa monarkin kommer det att ha en mycket positiv miljöpåverkan. Kungahuset är en riktig klimatbov, med många flygresor, snabba bilar och hög klädkonsumtion.
Ja. Vi i Republikanska föreningen bedriver en ideell verksamhet med liten klimatpåverkan, men det finns ett arbete med allt från att främja tågresor till att avstå flaskvatten. Föreningens verkställande utskott och kansli diskuterar återkommande hur verksamheten kan förbättras med tanke på miljö och klimat.