Civilsamhället är något som fortfarande är obeskrivligt stort och verksamt. Men forskning finns som ämnar kartlägga vårt varande och verkande. Här redogör Ola S. Larsson och Mats Jutterström om forskningens svar på frågan.
Hur är det att vara anställd i civilsamhället? Forskning visar att anställda i andra länders civilsamhällen är nöjdare och mer engagerade än anställda i exempelvis deras offentliga eller privata organisationer. Vidare sägs ideella organisationer erbjuda ett attraktivt sammanhang och en möjlighet till att förändra världen. Samtidigt finns det tecken på att civilsamhället som arbetsplats är en kvinnofälla, präglad av stress och uppoffring samt sämre arbetsvillkor.
Tack vare forskning vet vi förhållandevis mycket om hur det är att vara medlem eller frivillig i det svenska civilsamhället. Men trots att antalet anställda i civilsamhället i Sverige ökar, och att många organisationers dagliga verksamhet sägs bli alltmer beroende av sina tjänstemän, vet vi förvånansvärt lite om hur det är att uppbära lön i denna del av samhället. Ibland är det som om de anställda vore osynliga i de samtal och debatter som förs om det svenska civilsamhällets pågående och framtida utveckling.
Med tanke på tendenserna till professionalisering av civilsamhället, anställdas tilltagande betydelse för att uppfylla och bära uppdraget samt föreställningar om anställdas självuppoffring och arbetsbördor är dock bristen på underbyggd kunskap bekymmersam. Inte minst för sektorns arbetsgivare är det viktigt att förstå hur arbetsförhållandena uppfattas av de anställda – insikterna behövs för att kunna rekrytera, motivera och behålla duktiga personer.
Vad gäller kunskapsläget finns förstås undantag. Men även om det existerar forskning om utbrändhet, medlemsundersökningar och populärvetenskapliga böcker florerar det fortfarande en del föreställningar om hur det är att vara anställd i civilsamhället. I väntan på resultat från en pågående studie om att vara anställd i det svenska civilsamhället presenteras nedan några sedan tidigare kända forskningsresultat kring sådana återkommande föreställningar.
En av dessa föreställningar rör motiven till varför anställda väljer att arbeta i ideella organisationer. I vissa sammanhang antas att ideella organisationer attraherar ideologiskt likasinnade, inte bara när det gäller medlemmar och frivilliga, utan även när det gäller anställda. Det kan handla om att dela idéer om nykterhet, djurrätt eller idrott för alla. En följd av detta antagande är att anställda i civilsamhället därmed borde uppleva sina arbeten som mer meningsfulla.
I andra sammanhang förutsätts emellertid att traditionella arbetsvillkor, inklusive lön och semester, borde vara fullt tillräckliga även i ideella organisationer. Det kan till och med förekomma föreställningar om att endast medlemmar och förtroendevalda ska vara engagerade och omfamna organisationens ideologi.
Forskning från religiösa organisationer samt data från en europeisk studie visar att anställda i civilsamhället både engageras och motiveras mer av inre än av yttre skäl. I linje med detta finns också studier som visar att anställda blir motiverade av att dela organisationens ideologi.
Däremot verkar önskan om att hjälpa andra vara mindre viktig för de anställda, enligt en studie från Finland. Vidare tvistar forskarna om pengars betydelse som drivkraft. De flesta studier argumenterar för att de anställda drivs av andra motiv, exempelvis organisationskultur eller ledarskap, än de som kan kopplas till pengar. Ett antal forskare menar dock att det behövs mer kvantitativt underbyggda studier innan denna föreställning kan beläggas.
En annan föreställning rör villkoren för att arbeta i ideell sektor i jämförelse med offentlig och privat sektor. Även här bekräftar den internationella forskningen några av föreställningarna. Till exempel visar jämförande studier att anställda i civilsamhället, i exempelvis USA och Storbritannien, är mer engagerade och mer motiverade av inre skäl samt är nöjdare än anställda i företag och myndigheter. Detta samtidigt som villkoren i form av ersättning, arbetsplatser och förmåner i vissa sammanhang kan vara sämre.
Några bidragande faktorer till engagemanget, och som nämns av de anställda i de jämförande studierna, är exempelvis att beslutsfattare delegerar mer. Anställda i ideell sektor lyfter också fram kvaliteter i arbetet och upplever att ideella organisationer i högre grad bidrar till att åstadkomma en positiv skillnad i världen.
Vid närmare granskning visar dock forskning att några av dessa slutsatser bör nyanseras. Till att börja med finns det studier från Australien och Finland som visar att arbetet i civilsamhället kan vara mer krävande, osäkert och stressigt i jämförelse med andra sektorer samt förutsätter att de anställda i högre grad är beredda till självuppoffring. Ett par studier redovisar också begränsningar i ideella organisationers möjligheter till att erbjuda utvecklande arbetstillfällen samt hur anställda i exempelvis det finska civilsamhället i högre grad önskar att byta arbete.
En andra nyansering kring villkoren för att arbeta i ideell sektor rör frågan om genus. En studie från Storbritannien visar att både kvinnor och män är mer engagerade i ideell än privat eller offentlig sektor. Samtidigt verkar det bara vara män som upplever en högre grad av lycka och tillfredsställelse med livet.
Till frågor om genus och jämförelser mellan sektorer hör också studier som visar hur stora delar av det betalda arbetet i ideell sektor utförs av kvinnor. Eftersom kvinnors arbete traditionellt är undervärderat och osynliggjort, argumenterar en studie följaktligen för att även arbetet i ideell sektor tas för givet, vilket återspeglas i, och skulle kunna förklara, de sämre villkoren.
En tredje föreställning rör relationen mellan betalt och frivilligt arbete i ideella organisationer. I en studie från Kanada visar forskarna att betalt arbete i vissa fall ersätter frivilligt arbete, och att frivilligt arbete i andra fall kan ersätta betalt arbete. Detta resultat gäller dock bara för organisationer med ett mindre antal anställda. Det fanns också en tendens i studien om att utbytet mellan betalt och frivilligt arbete förekommer mer i religiösa organisationer och organisationer där arbetsbördan har ökat betydligt på kort tid.
En annan studie visar att anställda i ideella organisationer ofta är väldigt uppskattade som frivilligarbetare. En anledning som skulle kunna förklara att de anställda är uppskattade är deras relevanta erfarenheter och kunskaper. Att anställda arbetar frivilligt tyder på att gränser mellan olika roller i civilsamhället kan vara otydliga.
Vår genomgång av den internationella forskningen visar hur angeläget det är med ytterligare kunskap om anställda i civilsamhället i allmänhet och om de svenska förutsättningarna och villkoren i synnerhet. Vad motiverar anställda i det svenska civilsamhället? Hur ser villkoren för arbetet ut vad det gäller till exempel stress eller genus? Hur ser samspelet mellan betalt och frivilligt arbete ut i dessa organisationer?
För att svara på dessa frågor behövs mer vetenskapliga studier av hur anställda i hela det svenska civilsamhället förhåller sig till frågor om engagemang, makt, delegering, ledarskap, privilegier och delaktighet. ∗
Ola Segnestam Larsson
Forskare vid Score, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
ola.segnestam-larsson@esh.se
Mats Jutterström
Forskare vid Score, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
mats.jutterstrom@hhs.se
Vi vill ha fler prenumeranter till Kurage. Klicka här nedan!