Tacka ja till förtroendeuppdrag inom folkbildning, av Vidar Aronsson

I slutet av januari blev studieförbundet NBV med ny förbundsordförande, Vidar Aronsson. Vi bad honom skriva om varför han tackade ja till detta uppdrag och på vilket sätt folkbildning och studieförbundens verksamhet är relevanta i dagens samhälle.
Vi lever i en tid med en intresseparadox som de senaste åren blivit allt tydligare. Å ena sidan finns ett explosionsartat växande intresse för folkbildning. Nästan alla, från de snärtigt kortformulerade twitterestradörerna till de finartikulerade kulturhögdjuren, pratar nu om hur folkbildning ska vara svaret på stora samhällsfrågor om polarisering, faktaresistens och integration. Samtidigt så finns det en relativt obefintlig nyfikenhet från samma personer när det pratas om folkbildningens verkliga giganter – studieförbunden. När en kommun drar in allt stöd till studieförbund blir det knappt en notis i en tidning.

För ett tag sedan fick jag frågan om jag ville blir ordförande för NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet. För mig fanns det många skäl till att tacka ja. Jag tror nämligen att det är rätt att studieförbunden och folkbildningen kan vara nyckeln för att möta flera av våra stora samtida utmaningar i Sverige. Här är några exempel:

 

1. Folkbildning som brygga i en polariserad samtid

Den ökande bostadssegregationen, sociala medier som förmedlar parallella verklighetsbeskrivningar och ökad ojämlikhet är exempel på utvecklingar som leder till polarisering. Det måste beskrivas som ironiskt att samtidigt som det pågår en samhällsdiskussion om vad den ökade mångfalden leder till så minskar mångfalden i många människors liv. Vi jobbar, tränar, surfar och går i skolan i allt mer likriktade miljöer. Personer med liknande politiska uppfattningar, livsstil, klass och ursprung är på samma platser. Detta är ett svaghetstecken för ett samhälle och en naturlig uppgift för ett studieförbund att ta sig an. Vi skapar mötesplatser som rubbar de vanliga cirklarna. Att skapa mänskliga möten mellan olika och lika är en fortsatt bärande idé för NBV. Det blir kanske tydligast i sammansättningen av NBV:s (och flera andra studieförbunds) medlemsorganisationer. Den gamla etablerade nykterhetsrörelsen blandas där med ett antal bosniska förbund som bildats efter den våg av bosniska flyktingar som kom på 90-talet och relativt nystartade KRIS.

 

2. Etablering i samhället

I det anglosaxiskt präglade civilsamhället har de länge pratat om ”empowerment” och på 90-talet försökte en entusiastisk SSU-ledning bestående av bland annat nuvarande LO-ordföranden översätta det till svenska med ordet egenmakt.  Det går nog att fastslå att det aldrig riktigt slog igenom. Men den enklaste av metaforer som används för att beskriva begreppet brukar vara att istället för att ge en hungrande människa en fisk att äta, ge henne ett fiskespö så hon kan lära sig att fiska. Det finns stora grupper i Sverige som saknar redskap för att vara aktiva medborgare och som idag inte kommer i närheten av sin fulla potential. Studieförbunden har i sitt DNA att skapa en plats där alla  människor är välkomna och framförallt att ge människor utan makt mer makt. Makt över sina liv, över sin omgivning och över samhället. Det syns på så sätt att det inte är grupper med starkast ekonomisk makt som är mest representerad i NBV:s verksamhet, snarare tvärt om. Nästan dubbelt så stor andel av studiecirkelledarna i NBV:s verksamhet är utrikesfödda än i Sverige i stort. Med respekt för att många av dessa samhällsproblem kräver lösningar på strukturell nivå så gör vi vårt för att möta utmaningarna tills dess.

 

3. En ny upplysningstid

Det finns flera undersökningar som visar att så kallade ”fake news” var de mest delade nyheterna i amerikanska presidentvalet 2016. Financial Times skrev efter valet om en stad i Makedonien som har utropat sig till fejknyheternas huvudstad. Där hade borgmästaren skapat ett kluster bestående av entreprenörer vars framgångsrika affärsidé bygger på att skapa fejknyhetsartiklar på löpande band som driver internettrafik. Artiklar som oftast har som syfte att spridas genom att spela på människors rädslor, jakt på sensation och vilja att bekräfta en redan existerande verklighet. Bildningen som idé och folkbildningen som metod står i stark kontrast till just detta. Det handlar istället om att försöka söka empati och förståelse, nyansera och kritiskt utmana våra föreställningar. En idé om att samhället utvecklas bäst av jämlika människor i samverkan.  Det gör sig därför tydligt att studieförbunden behövs mer än någonsin och att det är dags för en ny upplysningstid.

 

4. Idé och service

Öresundsbron brukar lyftas fram som ett (av få) stora infrastrukturprojekt som blev färdigt före utsatt tid och under budget. En projektledare som var med och ledde projektet beskrev deras vinnande koncept som ”mer snack och mer verkstad”. Ett planeringsarbete som var längre och mer ambitiöst än vanligt gjorde att när det väl skulle bli verkstad så undveks onödiga konflikter och kriser. Istället blev mer saker gjorda under kortare tid till en billigare penning. Det skulle kunna vara en slogan för studieförbund. De är nämligen inte en renodlad service eller utförarorganisation.  Om så varit hade det räckt med ett enda studieförbund eller i dagens privatiseringstider varför inte ett riskkapitalfinansierat välfärdsföretag. Nej, istället bygger studieförbunden på idéer, med flera studieförbund så finns det mångfald av olika idéer. I den mångfalden börjar samtalet – snacket – och idéer byts. När det fungerar så kombinerar vi en samtalsklubb med en genomförarmaskin med stor kaliber. Det syntes inte minst i det imponerande och snabba agerande till den stora våg av asylsökande som kom hösten 2015. När andra kan se service och idé som motsättningar är de för studieförbunden snarare en förutsättning för varandra.

 

5. Drogfrihet, bildning och demokrati

För mig var det också studieförbundet NBV som jag fick frågan att leda och det betyder något extra. Förutom folkbildningen som metod så kommer vi ur tre idéer om drogfrihet, bildning och demokrati. Idén om att friheten från droger gör människan mer fri och ger henne bättre förutsättningar att vara med och forma sitt liv och vårt samhälle. Tanken att varje människa växer när hon genom folkbildning samverkar med andra. Idén att demokrati inte skapas enbart genom ett val var fjärde år utan byggs underifrån när människor organiserar sig och deltar. NBV omsätter varje dag sina idéer i handling. Genom tiotusentals människor som varje dag, varje vecka, månad för månad är med och bygger ett Sverige som vi vill se. Det kanske inte alltid går snabbt, men vi gör det, en studiecirkel åt gången.

Av bland annat dessa anledningar var det enkelt att tacka ja när jag fick frågan om att engagera mig för folkbildningen. Hoppas även du snart får frågan, folkbildningen har plats för många.

 

Vidar Aronssonär nyvald förbundsordförande för studieförbundet NBV.

 

Vill du prenumerera på Kurage? 250 kr för fyra nummer och år!

*Obligatoriskt